Från Rilpedia

Jaktvapen, idag vanligen eldhandvapen avsedda för jakt.

Jaktvapen är de vapen som människan under årtusenden använt under jakt för att tillskansa sig föda. I början jagade man med spjut och pilbåge, senare armborst och snäppen (snäppen var ett kul-armborst för småvilt jakt), idag använder långt de flesta jägarna krutvapen.

Ett unikt jaktvapen utgörs av jakt bumerangen, som användes av Aboriginerna i Australien.

Jaktgevärens historiska utveckling går hand i hand med krigsvapnens, och användes troligen för detta ändamål redan under 1400-talet. De äldre jaktgevären var sålunda under olika tidsperioder försedda med luntlås, hjullås, flintlås och slaglås. Först med flintlåsets uppfinning erhölls ett för jaktbruk mera användbart vapen; införandet av slaglåset (knallhatts- eller perkussionsantändningen) innebar ett stort framsteg, då först härmed sådan snabbhet vid skottlossningen erhölls, att flyktskytte med större framgång kunde idkas.

Stiftantändaren innebar ett sidospår i jaktvapnens historia. Under 1800-talets andra hälft kom en enhets patron som hade ett stift monterat så att det stack ut från sidan på patronens bas / botten. När hanen slog till stiftet repade detta upp gnistor inne i patronen och tände då krutladdningen. Inget fel i detta, men mycket snart kom de för oss vanliga central antända patronerna. Detta gjorde att stiftantändaren var omodern mycket snart. Att stiftet stack ut gjorde patronen känslig för "vårdlös" hantering. Stift antändarna sägs ha används i Sverige av mindre bemedlade jägare i varje fall in på 1920-talet.

1957 -1958 kom i Sverige Klassindelningen av jakt vapen. Man talar om klass 1 vapen för exempelvis älgjakt, klass 2 för rådjursjakt, klass 3 för räv och klass 4 för ripa och duva.

Genom tiderna har det funnits en mängd hagelkalibrar, och finns väl så fortfarande på sina håll. I Sverige är det kalibrarna 12, 16 och 20 som är använda i någon större omfattning vid jakt och skytte. Dessa tre kalibrar anses i stort jämbördiga och de får i Sverige användas till jakt på de djurarter som får jagas med klass 3 och 4 kulvapen + rådjur och lodjur. Klenare hagel kalibrar som 24 och 28 får användas till viss jakt här i landet, men är ovanliga.

Som rent kuriosa kan nämnas att i Amerika används fortfarande kaliber 10 hagelvapen. Detta är alltså grövre än en 12. För 100 år sedan användes även ännu grövre - kaliber 8 och 4. Kaliber 4 användes i södra Afrika, och kallades Roar-guns, ut ifrån det oväsen dom gjorde. Smällarna ekade länge mellan bergen, några av dessa Roar-guns har bevarats til eftervärlden av samlare.

Se även

• Klassificering av jaktvapen

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).