Från Rilpedia

Jack Sharkey, egentligen Josef Paul Zukauskas, född 26 oktober 1902 i Binghamton, New York, USA, död 17 augusti 1994 i Beverly, Massachusetts, USA, var en amerikansk proffsboxare. Världsmästare i tungvikt.

Sharkeys professionella karriär varade 1924-36 och den började inte bra. Han förlorade fem av sina 15 första matcher, när det gick som sämst förlorade han tre matcher i följd. Sedan började det gå bättre och av sina 18 följande matcher vann han alla utom en. Precis när det började se ut som om Sharkey skulle kunna bli aktuell för en titelmatch hade han 1927 oturen att möta f d världsmästaren Jack Dempsey som valt Sharkey som träningsobjekt inför sin returmatch om titeln mot Gene Tunney. Sharkey blev utslagen i rond 7 av en vänsterkrok. De två följande matcherna gick inte bra alls för Sharkey som fick oavgjort i den ena och förlorade den andra. Han fick tills vidare glömma sina planer på en snar titelmatch. Därefter vände det igen och Sharkey vann sju matcher i rad. Han fick äntligen sin titelmatch då han 1930 mötte Max Schmeling i en match om den titel som lämnats vakant av Tunney.

Men Sharkeys otur fortsatte. Han diskades för att ha slagit för lågt och Schmeling blev därigenom den ende i boxningshistorien som erövrat tungviktstiteln genom att motståndaren blivit diskad. Efter att ha besegrat den högt rankade italienaren Primo Carnera fick Sharkey en returmatch mot Schmeling 1932 och den här gången vann han med domarrösterna 2-1 i en hård 15-rondersmatch.

Sharkey fick inte behålla titeln länge. Ett år och åtta dagar senare, 29 juni 1933, blev han knockad av Carnera i sjätte ronden. Det var slutet för Sharkey som världsmästare och boxare. Han gick ytterligare sju matcher men vann bara två av dem och lade handskarna på hyllan 1936.

Jack Sharkeys slutliga matchstatistik blev 37 segrar, 13 förluster och 2 oavgjorda.