Från Rilpedia

Jacob Wilhelm Gerss (vanligtvis förkortat J W Gerss, Jakob Vilhelm i äldre stavning), arkitekt, född 1784 i Stockholm, död där i september 1844, ingick vid flottans mekaniska stat, där han realtivt ung befordrades till kapten. Dessförinnan hade han genomgått Konstakademien och särskilt studerat arkitektur under Louis Jean Desprez och Carl Fredrik Sundvall. 1813 antogs Gerss till biträde åt Konstakademiens sekreterare, Olof Tempelman, och utnämndes 1816 till ordinarie sekreterare.

Han hade redan då gjort sig känd: inte så mycket som praktisk arkitekt, men som tecknare av interiörer, särskilt av kyrkor och äldre kyrkoruiner. Han fortsatte att uppvisa sådana vid akademiens utställningar. Även som konstkritiker i akademisk anda uppträdde han med häftet Anti Hammarspikiana (1815), en motskrift mot Lorenzo Hammarskölds granskning av konstutställningen 1815. Med anledning av utställningen 1822 och de skarpa kritiker, för vilka en del akademister blivit utsatta inom pressen, utgav han Försök till ledning vid konstarbetens bedömande (1822), där han tager i synnerhet Gustaf Erik Hasselgren i försvar. I egenskap av sekreterare utgav han Konstakademiens utställningskataloger emallan 1818-1843. 1837 befordrades Gerss till major-mekanikus. Han var dessutom till sin död arkitekt vid Överintendentsämbetet, men hans praktiska verksamhet i detta avseende var ganska obetydlig. År 1812 blev han ledamot av Konstakademien.

Gjorde den första uppmätningen av Visby ringmur.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).