Från Rilpedia

Gustaf Erik Hasselgren, född 1781 i Stockholm, död där 9 mars 1827, var en svensk målare.

Biografi

Han kom redan i sin ungdom som elev till Målarakademien under Hilleströms ledning. Redan i akademiens första tryckta förteckning (1798) fanns historiska kompositioner av Hasselgren. 1803 fick han guldjetong och valdes 1804 till agré. Innehållet i hans målningar var växlande, bibliska, historiska och romantiska ämnen. Hasselgrens färg under hans första period visade en stark dragning för en rödaktig ton. 1806 började Hasselgren en utlandsresa som akademiens resestipendiat. Han besökte Berlin och Dresden, där han studerade i tre år. Efter ett år, tillbragt i Wien, styrdes hans färd till Italien, och där stannade han fem år.

1816 hemkallades han för att efterträda sin forne lärare som professor vid akademien. Redan 1812 blev han ledamot av konstakademin.

Även Hasselgrens maka, Anna Katarina Hasselgren, född Åbom (1775-1841) målade såväl i olja som i lavyr.

Verk (urval)

• Kristi uppståndelse (1816)
• Ragnar Lodbrok i ormgropen
• Erik den heliges sista andakt (1823, Nationalmuseum)
• Erik den heliges landstigning i Finland
• De fria konsterna begråta Gustaf III:s död

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hasselgren, Gustaf Erik, 1904–1926 ^(Not).