Iranska revolutionen

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Islamska revolutionen)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Irans historia
Förhistoria

Civilisationen i Jiroft (3000-500 f.Kr.)
Kungadömet Elam (2700-539 f.Kr.)

Efter indoeuropeiska invandringen

Medien (728-550 f.Kr.)
Akemeniderna (648-330 f.Kr.)
Alexander den store (330-323 f.Kr.)
Seleukiderna (323-150 f.Kr.)
Arsakiderna (250 f.Kr.-226 e.Kr.)
Sassaniderna (226-650)

Efter den islamiska erövringen

Umayyadernas kalifat (661-750)
Abbasidernas kalifat (750-1258)
Tahiriderna (820-873)
Safariderna (861-1003)
Samaniderna (875-999)
Ziyariderna (928-1043)
Buwayhiderna (934-1055)
Ghaznaviderna (963-1187)
Seldjukerna (1037-1187)
Khwarezmiderna(1077-1231)
Ilkhanatet (1256-1353)
Muzaffariderna (1314-1393)
Timuriderna (1370-1506)

Modern tid

Safaviderna (1501-1736)
Afshariderna (1736-1802)
Zanddynastin (1750-1794)
Qajardynastin (1781-1925)
Pahlavidynastin (1925-1979)
Iranska revolutionen 1979
Islamiska republiken Iran 1979-

Fil:IranskRevolution.jpeg
Demonstrationer vid revolutionen.

Iranska revolutionen (persiska: انقلاب اسلامی) är ett händelseförlopp 1978-1979 där Irans monark (shah) Mohammad Reza Pahlavi störtades och ersattes av en islamistisk regim med Ayatollah Ruhollah Khomeini som religiös ledare. Iran ändrades radikalt från att varit en sekulär konstitutionell monarki till att bli en islamisk republik.

Innehåll

Bakgrund

I korta drag kan revolutionen härledas till sociala klyftor i iranska samhället och avsaknad av demokratiska och mänskliga rättigheter. Mellan åren 1961-1978 genomgick landet omvälvande förändringar som alienierade olika grupper från varandra. Shahens s.k. "Vita revolution" 1961 innebar att Iran fick sin första landreform, att en majoritet av befolkningen blev läs- och skrivkunnig samt att kvinnorna fick rösträtt. Efter att Storbritannien lämnat Persiska viken blev Iran den stora dominerande aktören i området med amerikanskt militärt stöd. Medan iranierna åtnjöt en gynnsam ekonomisk och kulturell utveckling och kvinnorna gynnades genomfördes inga politiska reformer i demokratisk riktning. 1975 införde shahen enpartistat med Pastakhizpartiet (Renässans) som förespråkade monarki och paniranism. Underrättelsetjänsten SAVAK som inrättats efter kuppen mot Mossadeq på 50-talet, förföljde och tystade oliktänkande.

Landsomfattande protester

Missnöjet spred sig bland islamistiska och vänsterorienterade grupper i hela landet. Armén, som var väl utrustad med amerikanska vapen, slog ner flera demonstrationer, vilket fördjupade krisen. När shahen sedan öppnade sig för dialog med oppositionen uppfattades han som svag och förloppet slutade i en landsomfattande revolution. Vänstern, som var under ständig förföljelse under shahens tid, saknade organiserad verksamhet och USA tog islamisternas sida av rädsla för ett ryssvänligt alternativ. I januari 1979 begav sig Mohammad Reza Pahlavi i exil och Ayatollah Khomeini, som uppfattades som mindre hotfull för USA:s långsiktiga strategier i området, återvände från sin tribun i Frankrike. Khomeini hade tidigare varit i exil i Irak, men för att ges möjlighet att bli shahens efterträdare fick han bo i Frankrike där han via massmedia kunde utöva sitt inflyttande på religiösa krafter i Iran.

Revolutionens faser

Revolutionen kan delas in i två sammanhängande faser, under den första fasen bestod motståndarna till monarkin av socialister, liberaler och islamister tillsammans. Målet var något diffust eftersom exempelvis medelklassen och liberalerna ville ha en konstitutionell monarki efter svensk modell medan islamister och socialister ville införa republik, i islamisternas fall en islamsk republik.

I den andra fasen föll alliansen samman, hizbollah (Guds parti) konsoliderade sin makt genom att förbjuda andra partier en efter en och förföljelserna var i full gång. Genom taktiska drag från islamisterna blev den nya konstitutionen en seger för de ultrareligiösa och Khomeini utsågs till s.k. rahbar (Revolutionens Ledare). Förföljelserna mot oliktänkande, monarkister, liberaler och västern, var i full gång och Irans begravningsplatser blev fyllda till brädden. Efter revolutionen har mer än sex miljoner iranier tvingats lämna landet pga förtrycket. Den sociala, ekonomiska och kulturella konsekvenserna av revolutionen har varit förödande för landet.

Källor

  • Ali Ansari, Modern Iran, 2007.
  • Nikki Keddie, Modern Iran: Roots and Results of Revolution, 2003.
Personliga verktyg