Från Rilpedia

Internationella kommissionen för riddarordnar, IKR, bildades 1960 vid den femte internationella kongressen för de genealogiska och heraldiska vetenskaperna som hölls i Stockholm under beskyddarskap av prins Bertil och med statsheraldikern Gunnar Scheffer som generalsekreterare. I en rapport från kongressens kommission för statlig heraldik föreslogs att man borde ta fram en lista, åtminstone en tillfällig, över oberoende och dynastiska riddarordnar, m.m.

Efter presentationen av denna lista vid den sjätte internationella kongressen för de genealogiska och heraldiska vetenskaperna 1962 i Edinburgh, där friherre Carl Hamilton af Hageby var vice ordförande, presenterades listan och kommissionen permanentades därefter. Kommissionen har varit behäftad med brister, vilket inledningsvis ledde till erkännande av S:t Lazarusorden av Jerusalem, men sedan sekelskiftet har kommissionen en stabil form. Kommissionär för Sverige är Per Nordenvall.

Innehåll 1 Kriterier 2 Riddarordnar m.m. i Sverige som uppfyller IKR:s kriterier 2.1 Oberoende orden 2.2 Halvoberoende ordnar 2.3 Dynastisk orden 2.4 Annan institution av ridderlig karaktär 2.5 Annan adlig sammanslutning 3 Externa länkar

Kriterier

Den här artikeln anses vara otydlig eller onödigt fackspråklig. Hjälp gärna till att förtydliga artikeln och göra den mer lättläst. Se eventuellt diskussionssidan för mer information.

IKR har enats kring följande kriterier:

1. Varje självständig stat har rätt att instifta sina egna förtjänstordnar och -dekorationer och att fastställa deras särskilda stadgar. Det måste dock vara klart att endast de högre graderna av sådana statsordnar kan sägas vara av ridderlig rang, förutsatt att de förlänas av staten eller av en "pro tempore"-ledare av en traditionell stat.
2. Dynastiska (eller familje- eller hus-) ordnar som jure sanguinis tillhör ett suveränt furstehus (det vill säga härskande eller f.d. härskande furstehus vars suveräna rang erkändes vid Wienkongressen 1814 eller senare) behåller sin fulla historiska, ridderliga, nobla och sociala giltighet, oberoende av alla politiska förändringar. Det är därför ansett som ultra vires att någon republikansk stat skulle genom lagstiftning eller administrativ praxis att blanda sig i furstliga dynastiska familje- eller husordnar. Att de inte erkänns officiellt av nya regeringar påverkar inte deras traditionella validitet eller deras accepterade status i internationella heraldiska, ridderliga eller adliga kretsar.
3. Det är allmänt erkänt av jurister att sådande ex-suveräner som inte har abdikerat har en annan position än tronpretendenter och att de under sin livstid bibehåller sin fulla rätt som fons honorum vad avser även sådana ordnar som de är stormästare över som i annat fall skulle klassificeras som stats- och förtjänstordnar.
4. Även om privatpersoner av hög ställning gång i tiden kunde instifta och verkligen instiftade några oberoende riddarordnar, några vilka inom sinom tid kom att få avsevärd prestige och erhöll formell validitet från kyrkan och kronan, så har sådana rättigheter att instifta ordnar för länge sedan kommit ur bruk och nuförtiden måste riddarordnar enligt IKR:s syn alltid stamma från eller genom lång och oavbruten tradition stå under beskyddarskap av huvudmän eller av furstehus med erkänd suverän rang.
5. Staters och övernationella organisationers erkännande av ordnar vilka själva inte har egna ordnar, och i vilkas konstitutioner inga föreskrifter finns för erkännande av ridderliga och adliga institutioner, kan inte accepteras som varande validering av suveräniteter, eftersom just sådana suveräniteter har avsagt sig utövandet av heraldisk jurisduktion. En ordens internationella status vilar i själva verket på rättigheterna hos fons honorum, vilka, enligt traditionen, måste tillhöra den auktoritet genom vilken just denna orden förlänas, beskyddas eller erkänns.
6. Den enda existerande orden med prerogativet suverän är den av S:t Johannes av Jerusalem, benämnd av Rhodos, benämnd av Malta, vars internationella högkvarter överfördes till Rom 1834, och vars internationella diplomatiska status som en oavhängig icke-territoriell stat är erkänd officiellt av Den Heliga Stolen och av många andra regeringar.

Riddarordnar m.m. i Sverige som uppfyller IKR:s kriterier

Oberoende orden

• Suveräna Malteserorden SMaltO:s webbplats

Halvoberoende ordnar

• Påvliga Heliga Gravens orden PåvlHGO:s webbplats
• Johanniterorden JohO:s webbplats

Dynastisk orden

• Italienska S:t Mauritius- och Lazarusorden ItS:tMLO:s webbplats

Annan institution av ridderlig karaktär

• Ungerska Vitézorden UngVO:s webbplats

Annan adlig sammanslutning

• Vadstena adliga jungfrustift VAJS webbplats

Externa länkar

• Kritik av ICOC/IKR av en f.d. generalsekreterare
• Motion om att regeringen formellt ska använda ICOC:s lista avslås av Sveriges Riksdag