Identitet över tid
Från Rilpedia
Förhållandet mellan tid och identitet är ett metafysiskt ämne. Sunda förnuftet (common sense) säger oss att objekt fortbestår över tid, att du i någon mening är samma person som du var igår, i vilken eken är samma som ekollonet, i vilken du kanske till och med kan stiga i floden två gånger. Filosofer har utvecklat två rivaliserande teorier om hur detta fungerar. På engelska kallas de endurantism och perdurantism. Förenklat kan man säga att endurantismen menar att objekt i sin helhet existerar under varje given tidpunkt under sin tid, och att samma objekt existerar vid varje tillfälle. Perdurantismen menar däremot att objekt är 4-dimensionella entiteter som utgörs av en mängd tidsliga delar, på samma sätt som bildrutorna som utgör en film.
Innehåll |
Förändring
När ett objekt förändras, förändras det alltid på ett särskilt sätt. En bebis växer upp och förändras storleks- och mognadsmässigt; en orm ömsar sitt skinn och förändras vad gäller skinnet. "Förändring" kan därför definieras på följande sätt:
- Ett objekt, O, förändras i termer av egenskap(er), P, om och endast om O har P vid en given tidpunkt, och O vid en senare tidpunkt inte har P.
Detta tycks i en mening vara vad som menas med att någonting förändras: det har en egenskap vid ett tillfälle och saknar denna egenskap vid ett senare tillfälle. Om en banan blir brun kan det sägas: vid en tidpunkt är bananen gul, men flera dagar senare är bananen inte gul, utan brun. Detta tycks oproblematiskt än så länge och inga uppenbara problem syns.
Ett objekt kan också förändras genom att dess delar förändras.
- Ett objekt, O, förändras i termer av sina delar, P, om och endast om O har delen P vid en given tidpunkt, och O vid en senare tidpunkt inte har P.
Vissa filosofer menar att objekt inte kan "leva" kvar om deras delar förändras. Denna ståndpunkt kallas mereologisk essentialism.
Förändringens problem
Frågan uppstår då vilket slags förändring som äger rum när ett objekt förstörs? När en person dör säger man inte att personens liv har förändrats. Man säger heller inte någonting i stil med "Johan har inte varit samma slags kille sen han dog." Man säger istället att Johans liv är över. När en byggnad rivs säger man på liknande sätt inte att byggnaden förändras. Man säger att den förstörs. Så vilka händelser kan benämnas som blotta förändringar och vilka händelser kan ses som ett objekts förstörelse, slutet på dess existens? Detta är en aspekt av problematiken som tas upp under vad som kallas "problemet med identitet över tid".
Theseusskeppet
Problemet med identiet över tid brukar ofta illustreras med berättelsen om Theseus' skepp:
- För länge sedan fanns det ett skepp som kallades "Theseus", efter dess berömda förra ägare. Allt eftersom tiden gick började Theseus bli svag och knarrig. Gamla brädor avlägsnades, flyttades till en lagerlokal och ersattes med nya. Senare blev även masterna odugliga och var även de tvungna att bytas ut. Efter femtio år av liknande förändringar har nu skeppets alla delar bytts ut och det har återvänt till sin gamla hamn. Frågan uppstår då: Är skeppet som nu ligger i hamnen, som vi kan kalla S2, samma skepp som var i hamnen för femtio år sedan, som vi kan kalla S1? Med andra ord, är S2 verkligen "Theseus"?
Det finns ett svar som är lite för enkelt och snabbt. Man kan säga: "Nej, självklart inte. Theseus har förändrats mycket så det är inte samma skepp. I slutet av ditt liv är du inte samma person som du var när du var tonåring. Du kommer att förändras en hel del under tiden." Detta är emellertid inte riktigt att besvara frågan. Det som är viktigt i problemet är meningen hos ordet "samma", i samma mening som en gammal kvinna är samma kvinna som hon var i början av sitt liv. Ordet "samma" har även den innebörden. Vid närmare eftertanke utgår man ifrån det när man uttalar satser som "Hon har förändrats en hel del". För att någon ska förändras en hel del måste det finnas någon person som är den som förändras (man kan kanske förkasta den meningen och hävda att objekt inte förändras över tid).
För att återgå till definitionen av "förändring" så förändras alltså ett objekt i termer av egenskaper om objektet har en egenskap vid en given tidpunkt men saknar den egenskapen senare. Det som förändras är att objektet har en särskild egenskap. Det enda sättet varpå detta kan förändras förutsätter att objektet fortsätter existera. Man kan alltså tänka sig att ett fortlöpande existerande objekt är en förutsättning för förändring, eller området som förändring kan ske på. För att återgå till Theseus så är frågan: Har Theseus endast förändrats en hel del eller har Theseus försvunnit och ersatts av ett annat skepp?
Man kanske kan säga: "Visst, det är bara en omgjord Theseus, den har förändrats en hel del men det är fortfarande samma skepp." Men då bör man betänka följande: Vad händer när berättelsen utökas? Anta att någon köper alla brädor, master och allting som förvaras i lagerlokalen och med hjälp av endast detta material bygger ett skepp som i minsta detalj liknar Theseus och döper skeppet till just Theseus. Detta skeppet, som vi kan kalla S3, sjösätts vid sidan om S2. Är nu S3 samma skepp som S1? Med andra ord, är detta nybyggda skepp samma skepp som det som ursprungligen kallades "Theseus" om man tar i åtanke att S3 byggdes av samma material och samma ritningar som S1?
Man kan utveckla tankegången ännu längre och inte bara behandla skeppets egenskaper utan också "skeppet" självt. Vad skulle hända om vi istället för att bygga ett skepp av S1:s gamla material, byggde ett hus (detta är något som konstnären Simon Starling utforskade när han gjorde om ett skjul till en fungerande båt och sedan till ett skjul igen, vilket gav honom Turnerpriset 2005)? Samma material och verktyg används men de skapar en ny form.
Följande problem uppstår omedelbart: Hur kan man påstå att både S2 och S3 är samma skepp som originalskeppet S1? Om båda är S1 så måste de vara samma skepp. Detta följer från lagen om transitivitet, som gör gällande att om x = y och x = z så är y = z. Med tanke på att S2 och S3 uppenbarligen är olika skepp, och befinner sig i samma hamn, så uppenbarar sig tre valalternativ:
- S2 är samma skepp som S1;
- S3 är samma skepp som S1; eller så
- är ingen av de två skeppen S1, och S1 har upphört att existera
Hur avgör man vilket det rätta svaret är i det här fallet? Det är svårt att säga. Närhelst man gör ett påstående om identitet (d.v.s. ett påstående om att två ting är samma) så använder man två olika beskrivningar. Ibland kan man påstå "x = x" i samma bemärkelse som "Jag är mig själv" men sådana påståenden är inte särskilt intressanta eller informativa. De intressanta påståendena om identitet är de som använder två beskrivningar om ett och samma ting. Tänk t.ex. på de två beskrivningarna "Morgonstjärnan" och "Aftonstjärnan". Ibland kan man se en väldigt ljus prick i himmelen precis innan gryningen, detta ljus har kallats "Morgonstjärnan". Man kan också se en väldigt ljus prick på himmelen precis efter solnedgången, detta ljus har kallats "Aftonstjärnan". Men Morgonstjärnan är i själva verket identisk med Aftonstjärnan, båda är planeten Venus. Dessa är alltså "två" ting i termer av beskrivning, men är i själva verket samma ting.
Situationen är densamma med S1, S2 och S3. De är förkortningar av följande beskrivningar:
- "S1" är det skepp som låg i hamnen för femtio år sedan, precis döpt till "Theseus".
- "S2" är det skepp med nya brädor som ligger i hamnen nu; och
- "S3" är det skepp som ligger i hamnen nu och som nyligen byggdes av de gamla brädorna.
När man därför ställer frågor i stil med "Är S2 samma skepp som S1?" så kan ens fråga uppfattas på följande vis: "Är skeppet med nya brädor som ligger i hamnen nu, samma skepp som det skepp som låg i hamnen för femtio år sedan och som precis hade döpts till "Theseus"?" Syftar dessa två beskrivningar på samma ting eller inte?
Filosofer intresserar sig inte för problemet med Theseusskeppet i sig utan snarare för ett mer grundläggande problem som berättelsen illustrerar, nämligen det följande: Hur avgör man om X är samma som Y, om X betecknar någonting vid en given tidpunkt och Y betecknar någonting annat vid en senare tidpunkt? Detta kallas för problemet med "identitet över tid", eller "förändringens problem".
Leibniz lösning
Den tyske filosofen, Gottfried Leibniz, formulerade vad som idag kallas Leibniz lag som kan ha viss relevans när det gäller problemet med Theseus. Leibniz lag gör gällande att:
- X är samma ting som Y om, och endast om, X och Y har exakt samma egenskaper och relationer; följaktligen är allting som är sant om X också sant om Y, och vice versa.
Om man tillämpar Leibniz lag på problemet med Theseusskeppet så är S2 samma ting som S1 om, och endast om, S2 och S1 har exakt samma egenskaper och relationer. Har skeppet som nu ligger i hamnen exakt samma egenskaper och relationer som låg i hamnen för femtio år sedan? Det kan vara frestande lätt att säga "Uppenbarligen inte! De har massor med olika egenskaper, så de kan inte vara samma skepp." Låter det övertygande? För att besvara frågan kan man beakta egenskapen att "ha masten #1". Masten #1 är en av masterna som originalskeppet Theseus hade. S1 har definitivt den egenskapen, men inte S2 som har masten #2. Därav följer det att S2 inte kan vara samma skepp som S1.
Många filosofer har motsatt sig den synen. Ty om argumentet är giltigt så innebär det att alla ting som har förändrats sedan vi sist såg dem, har upphört att existera. Varenda liten förändring i varje liten egenskap skulle betyda att tinget inte längre fanns. Anta att vi betraktar S1 några år efter det att skeppet byggdes. Säger vi att det är ett helt annorlunda skepp om endast en bräda har blivit ersatt av en annan? Många filosofer skulle motsätta sig en sådan syn, i likhet med sunda förnuftet. Men skeppet som flyter på havet under några år har samma egenskaper som det ursprungliga skeppet. Enligt Leibniz lag är det dock två olika skepp. Det ligger nära till hands att utbrista "Nåväl, då är väl inte Leibniz lag någon lag alls, utan blott ett falskt påstående. X och Y behöver inte ha exakt samma egenskaper för att vara samma ting."
Leibniz lag kan dock räddas genom att man säger: Egenskaper ska beskrivas som inträffandes under särskilda tidpunkter, de är med andra ord tidsindexerade. En egenskap som beskrivs som existerande under en särskild tidpunkt sägs vara "temporalt indexerad". Vi kan exempelvis säga att S1 har masten #1 år 600 f.kr. Om vi anger vid vilken tid skeppet har masten så har vi indexerat egenskapen att ha den masten vid en given tidpunkt. Vi använder alltså ordet "har" utan tempus. Detta betyder att vi inte säger att skeppet har masten för närvarande, utan snarare att det "har" masten år 600 f.kr. Vi hävdar inte att skeppet har masten under någon annan tidpunkt, endast just då. Men under en senare tidpunkt, exempelvis år 550 f.kr., så skulle vi fortfarande kunna påstå att skeppet "har" masten #1 år 600 f.kr., med tanke på att vi använder ett tempuslöst "har". Med andra ord, det har alltid samma egenskaper, men egenskaperna är av formen P-vid-T. Detta ger oss en möjlig räddning av Leibniz lag men tar samtidigt upp frågan om förändring verkligen sker. När allt kommer omkring så definierade vi ju "förändring" som att ett ting har en egenskap vid en tidpunkt och saknar den vid en senare tidpunkt. Enligt denna lösningen har emellertid ett objekt genom tiden alltid samma egenskaper och egenskaperna är endast tempus-specifika.
För att uttrycka detta på klar svenska: S1 har just nu egenskapen att det kommer att ha masten #2; och S2 har just nu egenskapen att det hade masten #1. Vi kan därmed säga att S1 och S2 har samma tidsindexerade egenskaper. Enligt Leibniz lag är de därför samma skepp.
Man kan med samma resonemang hävda att S1 och S3 har samma tidsindexerade egenskaper. Därav följer att de är samma skepp.
Kan Leibniz lag hjälpa oss att bestämma huruvida det är S2 eller S3 som är samma skepp som det ursprungliga Theseus? Kanske inte för sig själv. Leibniz lag gör gällande att vissa skepp är samma om de har exakt samma egenskaper och relationer, eller snarare att de har samma tidsindexerade egenskaper och relationer. Hur avgör man då om de har exakt samma tidsindexerade egenskaper och relationer? Här tycks Leibniz lag inte kunna hjälpa oss.
Den pragmatiska lösningen
En populär lösning av problemet med Theseus skepp är att säga att meningen av ordet "samma" beror på i vilket syfte ordet används. Om det skulle visa sig att det ursprungliga Theseusskeppet S1 i själva verket var stulet och den rättmätige ägaren krävde det tillbaka, bör då polisen ge honom S2 eller S3? Istället för att fundera på vilket skepp som är "samma" så föreslår den pragmatiska lösningen att man först funderar över vilket skepp som bör återlämnas och sedan bestämmer att det skeppet är "samma". Den nuvarande ägaren av S2 skulle kunna hävda att den ursprungliga ägaren inte betalade för något av det arbete eller material som har lagts ned på S2, men betalade åtminstone lite av materialet till S3. Alltså har inte den ursprungliga ägaren rätt till S2 utan snarare hela S3. Juridiskt sett bör därför delar eller hela S3 anses vara samma som S1.
Låt oss nu anta att det inte rör sig om någonting juridiskt utan snarare följande situation: Admiralen i flottan tror att kaptener och manskap som har stridit med varandra är mer effektiva än kaptener och manskap som är främlingar för varandra. Admiralen deklarar då att kaptener måste göra tjänst på samma skepp i minst ett år. En dag påbörjar kapten Herkules sin tjänst på Theseusskeppet och överförs sedan 18 månader senare. Under den tiden byts skeppets material helt ut som i det föregående exemplet, men manskapet förblir detsamma. Är S2 = S1, S3 = S1, båda, eller ingetdera? Vad gäller admiralen är S2 = S1 eftersom S2 har samma manskap som S1, och kapten Herkules har följaktligen utfört admiralens uppmaning.
Följaktligen är frågan huruvida S2, S3, båda eller inget av dem är samma skepp som S1, en fråga om konvention och vilka sammanhang vi bedömer frågan ur. Två objekt kan ses som identiska i ett sammanhang men olika i ett annat. Är en klocka som fås som present, fortfarande samma klocka efter det att ägaren tappar den i marken och den blir trasig? Vad gäller återlämandet av den så är den inte samma klocka. Men vad gäller det sentimentala värdet är den fortfarande samma klocka.
Theseusproblemet: En olöslig fråga
Ett sätt att närma sig frågan om Theseusproblemet är att det är en olöslig fråga eftersom frågan och det som frågan appliceras på inte går ihop. För att överblicka de tre relevanta kunskapsområdena:
- A, det verkliga ontologiska universumet som existerar och händer av sig självt;
- B, vår verklighet eller hur vi upplever universum, A; och
- C, vår vetenskapliga analys av verkligheten, B.
Distinktionen mellan B och C illustreras i följande exempel: På kvällen kan man gå ut och i samma ögonblick se solen gå ner, månen och några stjärnor; detta är vår verklighet eller B. I det vetenskapliga området C så avslöjar analysen av B att stjärnorna är tusentals ljusår iväg, att solen är åtta ljusminuter iväg och att månen är ungefär en ljussekund iväg. Eftersom vi, av logiska skäl, inte kan se på dessa objekt som både "i samma ögonblick" och "iväg i tiden" så måste vi fatta ett exklusivt (uteslutande) val som definierar dessa två separata områden, B och C. Vår verklighet, eller område B skapas av den komplexa men konsistenta omvandlingen av A med vår biologiska eller mentala makeup. Därför är område B, vår verklighet, internt logisk. Den vetenskapliga kunskapen, område C, skapas genom att tillämpa en konsistent analysmetod på vår verklighet, B. Därför är det vetenskapliga området internt logiskt. Område B och C har var och en sin egen interna logik, härledda från en konsistent tillämpning som respekterar både processer och tillämpningsområde. Genom att använda frågorna eller processerna från ett område i en tillämpning från ett annat område så kan man logiskt lösa pussel, paradoxer och inkonsistenser. Problemet med Theseusskeppet är ett exempel på en sådan inkonsistens skapad av användandet av identitet härrörandes från ontologin från område A, tillämpad på tillämpningsområdet i område B, vår verklighet. Frågan om Theseusskeppets identitet är helt enkelt inte uppfattningsbar och härstammar från ett missbruk av förhållandet mellan frågeområdet och tillämpningsområdet. Problemet med identitet är ett ontologiskt problem och bör därför tillämpas på det metafysiska tillämpningsområdet i område A, det verkliga universumet.
Personlig identitet över tid
Problemet med personlig identitet är problemet med identitet över tid applicerat på personer. Molekylerna som utgör varje individ förändras nästan helt och hållet under en period på några år. Vanligtvis är det oproblematiskt att säga att en liten flicka från 1920 är densamma som en gammal kvinna från 1998, även om de delar en mycket liten andel molekyler. En och samma person beskrivs endast på två olika sätt, först som en liten flicka, och sedan som en gammal kvinna. Vi är så pass säkra på vår förmåga att återidentifiera människor över tid att vi tilldelas personnummer som är tänkta att vara aktuella från vår födelsedag till den dag vi dör. Frågan är varför vi kallar den gamla kvinnan år 1998 för samma person som den lilla flickan år 1920.
Men tankeexperiment kan avslöja problem med våra intuitioner rörande personlig identitet. Aune ger ett typiskt argument av den sorten, ett argument som möjligen är lättare att uppfatta än de som involverar teleportation eller hjärntransplantationer. Aunes argument kan formuleras på följande vis: En person är ute och flyger och havererar med sitt flygplan. Läkarna tror att han är en väldigt viktig person. Utrustade med en ny toppmodern teknik rekonstruerar de honom. Det enda som återstår av den ursprungliga piloten är hans huvud. Rekonstruktionen blir en succé; originalpilotens huvud fortsätter att fungera med en helt ny kropp. Frågan är då: Är denna nykonstruerade person samma person som den ursprungliga piloten?
Eftersom vi inte särskilt ofta stöter på sådana här svåra fall är det inte särskilt överraskande att vi inte är helt säkra på vad vi ska säga om dem. Sådana sorts tankeexperiment tycks försätta oss i en gråzon huruvida subjektet är samma person eller inte. Detta är fall där våra vardagliga begrepp helt enkelt inte är tillräckligt klara för att vägleda oss till att avgöra huruvida de kan appliceras eller inte. I fallet med den rekonstruerade piloten kan det följaktligen vara så att vårt begrepp om att "vara samma person" helt enkelt inte är tillräckligt klart för att avgöra om denne är samma person som den ursprungliga piloten eller inte.
Referenser
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Identity and change
