Hysteri
Från Rilpedia
Hysteri (gr. hyste'ra, "livmoder"). Termen har sitt ursprung i de gamla grekernas föreställning att livmodern kunde vandra runt i kroppen och förorsaka olika sjukdomsliknande tillstånd. "Hysteri" var fram till 1900-talet läkarvetenskapens benämning på en typ av psykiska störningar, som ansågs vara kvinnliga störningar och därav benämningen "hysterikor" för drabbade kvinnor.
Innehåll |
Symptom
Typiska hysteriska symptom är epilepsiliknande anfall och svimningar till följd av hyperventilering, övergående förlamningar eller plötslig blindhet/dövhet (se bildlänkarna nedan).
Orsak
Hysteri betraktas som en neuros, där ångestväckande impulser omvandlas till kroppsliga symptom. Från början mycket starkt knutna till sexualiteten, som kvinnor tidigare i hög grad var tvingade att undertrycka. Men också andra otillfredsställda behov under utvecklingen kan väcka samma ångestkänslor och leda till "hysteriska utbrott".
Behandling
Behandlingen för dessa hysteriska kvinnor innen 1900-talet var att "lugna ned sig", "ta sig i kragen" och på olika vis "sluta upp med sina hysteriska fasoner." Män som drabbades av samma symptom däremot, led av en form av psykisk utmattning, de ansågs utarbetade, neurasteni var en vanlig diagnos och var huvdsakligen en diagnos på det "hysteriska" tillståndet hos män. Behandlingen för män, som drabbats av denna åkomma rekommenderades att vila upp sig, ordna med luftombyte och arrangera sin kost så att maten blev mer lättsmält.
Historia
Det hysteriska anfallet, liksom dess koppling till framför allt den kvinnliga sexualiteten, har en lång historia och beskrevs redan av de forna egyptierna.
Hysterin har haft en central roll för psykiatrins uppbrott från gamla förlegade former. Vid sekelskiftet 1700 - 1800 skapade Franz Anton Mesmer uppståndelse i Frankrike då han med s k animal magnetism åstadkom dramatiskt helande hos många hysteripatienter. Under de hundra år som följde föll traditionen från Mesmer bort, men återkommer igen vid nästa sekelvända, då Sigmund Freud börjar utarbeta nya behandlingsformer för hysteriska patienter.
Under 1900-talet har diagnosen blivit alltmer ovanlig, medan andra neuroser blivit alltmer förekommande, till exempel panikångest och ångestneuroser och könsfördelningen i dessa diagnoser är inte som tidigare i övervikt för kvinnor.
Se även
Litteratur
Psykologiska och idéhistoriska läroböcker. Särskilt idéhistorikern Karin Johannisson har skrivit en mängd artiklar och även populärvetenskapligt hållna böcker om olika tiders vedertagna syn på sjukdomar som "neurasteni" och "hysteri".
Läs också gärna Sebastian Faulks roman En människas spår (Human Traces, 2005)som i dramatisk form ger inblick i en viktig tid i psykologins och psykiatrins historia och där hysteri har en framträdande plats.
