Från Rilpedia

Horns kyrka ligger i Horns församling i Linköpings stift och Horn i Kinda kommun.

Den nuvarande kyrkan invigdes 1754 i det som i dag är Horns samhälle. Tornet har en hög spira byggd av byggmästare Petter Frimodig. I kyrkan hittas huvudbanér för ätterna Scheiding och Drake. De äldsta inventarierna är från medeltiden. Tidigare fanns det en äldre medeltida träkyrka i Ekeby. Av den gamla kyrkan återstår en grund och ödekyrkogård, jämte ett före detta komministerboställe.

Horns medeltida kyrka var belägen vid Ekeby på en udde i sjön Åsunden. Kyrkan var uppförd av trä, sannolikt med rektangulärt långhus och med en sakristia av sten på norra sidan. Redan i slutet av 1600-talet var kyrkan i mycket dåligt skick, ”enär sakristiemurarne hade sjunkit samt lutade inåt kyrkan” och beslut togs 1753 att uppföra en ny kyrka. Många sockenbor hade en lång och besvärlig kyrkväg och det diskuterades var den nya kyrkan skulle uppföras. Ägarna till Flarka frälsehemman erbjöd församlingen byggnadsplats på deras ägor och man enade sig om den nya kyrkplatsen, som låg ca ½ mil från Ekeby.

Byggmästare var Petter Frimodig som tillsammans med bygg- och murmästare Anders Hansson från Kärna var ansvarig för uppförandet av kyrkan. Den gamla kyrkan och klockstapeln revs och en del byggnadsmaterial återanvändes i den nya kyrkan. I den nuvarande kyrkans takstol ingår det bemålade stockar från den gamla kyrkan. Dessa har genom dendrokronologisk analys, d v s årsringsdatering, daterats till slutet av 1300-talet. Enligt flera äldre uppgifter är målningarna utförda 1404. De är mycket fragmentariska med bibliska scener och inskrifter med minuskler.

Den nya kyrkan uppfördes av sten med rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i nordost och torn i väster. Den fick ett för rokokotiden typiskt högt och valmat takfall, som ursprungligen var spåntäckt. Tornet är ett av de bäst bevarade exemplen på Petter Frimodigs höga och smäckra spiror. Frimodig (d. 1766) var byggmästare från Linköping och ofta anlitad i samband med kyrkobyggen. Karakteristiskt för hans kyrkor är just de höga tornspirorna, som även finns på t ex på Ingatorps kyrka i Småland. Även interiören fick ett för tiden karakteristiskt utförande med ett högt tunnvalv. Den ursprungliga fasta inredningen är till stora delar bevarad. Predikstolen och altaruppsatsen med altarmålning är tillverkade av Jonas Berggren. Berggren (1715-1800) var både bildhuggare och målare och utbildad i såväl Kalmar som Stockholm och har utfört arbeten i flera kyrkor i stiftet. Kyrkan, som fick namnet Lovisa kyrka i Horn, invigdes på drottning Lovisas namnsdag den 25 augusti 1754. I den riksomfattande inventeringen av kyrkoinventarier som utfördes 1828 uppges det att orgeln tillverkades 1759, medan andra källor uppger att den tillkom först 1767. Den byggdes av den småländske orgelbyggaren Lars Wahlberg (1724-1776), som bl a byggt orglar i Kalmar och Växjö domkyrkor och Vårfrukyrkan i Skänninge.

Kisamor är begravd på kyrkogården.