Från Rilpedia

Holodomor (ukrainska: Голодомор, av голод, holod, "hunger", och мор, mor, "hemsökelse"), eller svältkatastrofen i Ukraina 1932-1933, var en av de största katastroferna i Ukrainas moderna historia, där miljontals människor dog direkt till följd av massvält. Uppskattning av antalet döda varierar mellan 2,2 miljoner (demografers uppskattning),^[1][2] 7 miljoner^[3][4][5] och 10 miljoner etniska ukrainare.^{[6] [7]}

Termen Holodomor åsyftar specifikt på svältkatastrofen som ägde rum i Ukrainska SSR och de områden som bosattes av etniska ukrainare under den omfattande hungersnöden i Sovjetunionen.

Det råder inte internationell konsensus om Sovjetunionen orsakade svälten såsom ett folkmord under den juridiska definitionen av ordet.^{[8][9][10][11][12]} Flera forskare anser att svälten var terror som iscensattes av sovjetiska myndigheter för att krossa motståndet mot kollektiviseringarna.^[13] Andra anser att svälten inte skapades medvetet av sovjetiska myndigheter, det var istället en konsekvens av radikala ekonomiska förändringar som genomfördes under Sovjetunionens industrialisering. De hänvisar bland annat till att även andra områden inom Sovjetunionen drabbades av hungersnöd.^[14] Detta påstående kan dock kritiseras, då de områden inom Sovjetunionen som drabbades som värst av svältkatastrofen, var förutom Ukraina, områden med ukrainare som majoritet. Exempelvis kan nämnas Norra Kaukasien där det enligt 1926 års beräkningar bodde 3 106 000 ukrainare, Kuban där 62% av medborgarna var ukrainare. Vissa områden som drabbades av hungersnöd i Sovjetunionen hade uppemot 80-90% ukrainare. Dessa påståenden talar för att hungersnöden var riktat just mot ukrainare och därmed bör betraktas som folkmord.^[15]

Ukrainas parlament antog 2006 en lag som säger att Holodomor var ett sovjetiskt folkmord mot det ukrainska folket. Sammanlagt 233 av 450 ledamöter röstade för lagen. Bland de partier som röstade mot var Kommunistpartiet och Regionernas parti. Dåvarande premiärministern Viktor Janukovytj röstade mot lagen med motiveringen att det kunde skada relationerna med Ryssland.^[16] Europaparlamentet erkände 2008 Holodomor som ett brott mot mänskligheten, vilket de menade genomfördes avsiktligt av den sovjetiska regimen, för att kunna kollektivisera jordbruket mot befolkningens vilja.^[17]

Innehåll 1 Orsaker 2 Revisionism 3 Se även 4 Källor

Orsaker

Sovjetunionen under Josef Stalin bestämde sig för att industrialisera landet genom planhushållning. Den första femårsplanen 1928 syftade bland annat till att allt privat ägande av jord avskaffades, och därmed upphörde NEP att gälla, som tidigare tillåtit bönder att äga sin mark och sälja en del av sitt överskott av livsmedel på marknader. Bönderna tvingades nu ingå i jordbrukskollektiv. Kollektiven var ineffektiva och samtidigt krävde de sovjetiska myndigheternas att kollektiven skulle leverera livsmedel till städerna och industrin. Brist på spannmål i Sovjetunionen 1928 fick regeringen att konfiskera spannmål från bönderna. Detta ledde till att hungersnöd utbröt 1932-1933 i områden som tidigare varit bördigast i Ukraina.^[18]

Begreppet kulak som tidigare varit en benämning på rika bönder utvidgades så att alla bönder som motsatte sig kollektiviseringarna kunde stämplas som kulaker. År 1930-1931 deporterades nära 2 miljoner människor från jordbruksområden i Ryssland och Ukraina till GULAG i Centralasien och Sibirien för att de tillhörde kulakfamiljer.^[19]

Revisionism

Ett mindre antal historieskribenter hävdar att de av historiker i gemen accepterade uppgifterna om Holodomor kraftigt bör ifrågasättas, vilket har tolkats som politisk historierevisionism.^{[källa behövs]} En av dessa är den kanadensiske fackföreningsmannen Douglas Tottle, som arbetat som reseacher om arbetarhistoria. Denne ifrågasätter i sin bok Fraud, Famine and Fascism - The Ukrainian Genocide Myth from Hitler to Harvard den etablerade synen på Holodomor. Boken, som utkom 1987, kan läsas här. De som ifrågasätter de etablerade uppgifterna om Holodomor är ofta positiva till Sovjetunionen; exempel är kommunisten Peter Cohen, som skrivit Hur man tillverkar en myt, och Mario Sousa. Ludo Martens har skrivit om Holodomor i sin bok Another view of Stalin. Det ifrågasättes i regel inte att det förekom en svält i Ukraina 1932-33, utan ifrågasättandet gäller huruvida svälten var medvetet skapad av Sovjetunionens regering eller ej, samt vilken omfattning svälten hade.

Antalet dödsoffer som anges skiljer sig åt i media och i politiska debatter.^[8]

Se även

• Ukrainas historia
• Hungersnöden i Sovjetunionen 1932-1933
• Wikimedia Commons har media som rör Holodomor
  Bilder & media

Källor

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från en annan språkversion av Wikipedia.

1. ↑ Stalislav Kulchytsky, "Demographic losses in Ukrainian in the twentieth century", Zerkalo Nedeli, October 2-8, 2004. Tillgänglig via på ryska och ukrainska.
2. ↑ France Meslè et Jacques Vallin avec des contributions de Vladimir Shkolnikov, Serhii Pyrozhkov et Serguei Adamets, Mortalite et cause de dècès en Ukraine au XX siècle p.28, se även France Meslé, Gilles Pison, Jacques Vallin France-Ukraine: Demographic Twins Separated by History, Population and societies, N°413, juin 2005
3. ↑ Stanislav Kulchytsky, Hennadiy Yefimenko. Демографічні наслідки голодомору 1933 р. в Україні. Всесоюзний перепис 1937 р. в Україні: документи та матеріали (Demographic consequence of Holodomor of 1933 in Ukraine. The all-Union census of 1937 in Ukraine), Kiev, Institute of History, 2003. pp. 42-63
4. ↑ Stanislav Kulchytsky, "How many of us perished in Holodomor in 1933", Zerkalo Nedeli, November 23-29, 2002. Tillgänglig på in Russian and in Ukrainian
5. ↑ С. Уиткрофт (Stephen G. Wheatcroft), "О демографических свидетельствах трагедии советской деревни в 1931—1933 гг." (On demographic evidence of the tragedy of the Soviet village in 1931-1833), "Трагедия советской деревни: Коллективизация и раскулачивание 1927-1939 гг.: Документы и материалы. Том 3. Конец 1930-1933 гг.", Российская политическая энциклопедия, 2001, ISBN 5-8243-0225-1, с. 885, Приложение № 2
6. ↑ - The famine of 1932–33 - Encyclopædia Britannica: "The Great Famine (Holodomor) of 1932–33—a man-made demographic catastrophe unprecedented in peacetime. Of the estimated six to eight million people who died in the Soviet Union, about four to five million were Ukrainians."
7. ↑ IN COMMEMORATION OF THE 75TH ANNIVERSARY OF HOLODOMOR IN UKRAINE
8. ↑ ^{8,0 8,1} Peter Finn, Aftermath of a Soviet Famine, The Washington Post, April 27, 2008, "There are no exact figures on how many died. Modern historians place the number between 2.5 million and 3.5 million. Yushchenko and others have said at least 10 million were killed."
9. ↑ Yaroslav Bilinsky (1999). "Was the Ukrainian Famine of 1932–1933 Genocide?". Journal of Genocide Research 1 (2): 147–156. DOI:10.1080/14623529908413948. 
10. ↑ Dr. David Marples, The great famine debate goes on..., ExpressNews (University of Alberta), originally published in Edmonton Journal, November 30, 2005
11. ↑ Stanislav Kulchytsky, "Holodomor of 1932–1933 as genocide: the gaps in the proof", Den, February 17, 2007. (ryska)
12. ↑ Stanislav Kulchytsky,"Holodomor-33: Why and how?", Zerkalo Nedeli, November 25—December 1. Tillgänglig på ryska och ukrainska.
13. ↑ Forum för levande historia - Skapade hungersnöden
14. ↑ BBC: Legacy of famine divides Ukraine
15. ↑ IN COMMEMORATION OF THE 75TH ANNIVERSARY OF HOLODOMOR IN UKRAINE
16. ↑ - Dagens Nyheter: "Hungersnöden i Ukraina var folkmord" Publicerad 2006-11-29
17. ↑ Europarl.europa.eu - Parliament recognises Ukrainian famine of 1930s as crime against humanity 23-10-2008
18. ↑ Forum för levande historia: Den stora svälten
19. ↑ Nationalencyklopedin: "Sovjetunionen" - Historia