Från Rilpedia

Innehåll 1 1600-1833/37 2 1833/37-1875 3 1875-1936 4 1936-1949 5 1949-1972 6 Referenser 7 Se även

1600-1833/37

Från början av 1600-talet till befälsreformerna 1833 (indelta armén) och 1837 (värvade armén) fanns det följande underofficersgrader.^[1].

Infanteriet	Kavalleriet	Artilleriet
Fältväbel	Kvartermästare	Styckjunkare, Överfyrverkare, Överminör, Översappör
Sergeant	-	Sergeant
Förare	-	-
Furir	-	Furir
Rustmästare	Korpral	-

1833/37-1875

Infanteriet	Kavalleriet	Artilleriet
Fanjunkare	Fanjunkare	Styckjunkare
Sergeant	Sergeant	Sergeant
Furir	-	-

1875-1936

Artilleriet	Intendenturkåren, Tygkåren	Övriga truppslag
Styckjunkare	Förvaltare	Fanjunkare
Sergeant	Sergeant	Sergeant

1936-1949

Intendenturkåren, Tygkåren	Artilleriet	Övriga truppslag
Förvaltare	-	-
Fanjunkare	Styckjunkare	Fanjunkare
Sergeant	Sergeant	Sergeant

1949-1972

Artilleriet	Övriga truppslag
Förvaltare	Förvaltare
Styckjunkare	Fanjunkare
Sergeant	Sergeant

När förvaltargraden infördes som högsta underofficersgrad i alla truppslag, hade dåvarande intendenten i Livrustkammaren Heribert Seitz gjort en utredning och föreslagit gradbenämningen "stabsfanjunkare". Svenska underofficersförbundet underkände dessa förslag och föreslog i stället "förvaltare". Överbefälhavaren föreslog sedan "överfanjunkare" vilket förbundet också gick emot. ÖB ansåg dock "förvaltare" vara alltför civilt och föreslog "stabsförvaltare", medan förbundet vidhöll "förvaltare" eller eventuellt "stabsförvaltare".^[2] Som framgår fattade regeringen beslut om att använda tjänstegradbenämningen "förvaltare".

Referenser

1. ↑ Frans Josephsson, Svenska underofficerarnas historia, del 1 (Stockholm 1938), passim
2. ↑ Victor Emanuel Schedin, Svenska underofficersförbundet 1907-1957 (Stockholm 1957), s. 170.

Se även

• Underofficer
• Befäl