Hemming Gadh

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Hemming Olofsson Gadh)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Hemming Gadh, Hemming Olofsson, född omkring 1450 i Hossmo, Kalmar län, död (avrättad) 16 december 1520 vid Raseborgs slott, Nyland, Finland, var en politiker, förhandlare och kyrkoman. Han var Sten Sture den äldres sändebud i Rom 1479-1500. Gadh blev biskop i Linköpings stift 1501, nära allierad med Sten Sture och mycket stark motståndare till Danmark och Kalmarunionen.

Han läste vid bland annat Rostocks universitet och blev 1479 kansler och sekreterare hos Henrik Tideman, biskop i Linköpings stift. Senare samma år blev han Sten Stures sändebud i Rom. 1491 utsågs han till domprost i Linköpings stift, men tillträdde inte tjänsten utan sålde den, som, han för övrigt gjorde med flera liknande tjänster.

På Sten Stures uppmaning blev han emellertid vald till biskop i Linköping 1501 efter att företrädaren Henrik Tideman dött. Eventuellt blev Henrik dödad av Hemming eller Sten Sture då de bägge besökte honom vid tidpunkten för hans död.

Hemming lyckades dock inte få sin biskopspost bekräftad av påven inom de tre månader som var fastställda. Därför kom påven att utse den spanske kardinalen Jaime Serra I Cau till administrator för stiftet. Hemming blev 1506 bannlyst av påven då denna ansåg att han på felaktigt sätt kommit över intäkterna av biskopstjänsten. 1513 fick Hans Brask ta över posten som biskop. Mellan 1510 och 1512 var Hemming svensk ambassadör i Lübeck.

Han var med bland dem som undertecknade riksdagsbeslutet om Stäkets rivning i Stockholm 23 november 1517.

Han blev i oktober 1518 tillfångatagen av danskarna och när Kristian II:s flotta kom till Stockholm 1520 fanns han med och bidrog till att danskarna tilläts komma in i staden – han hade bytt sida. Unionskungen litade emellertid inte på den ombytlige biskopen, så efter Stockholms blodbad fördes han till Raseborgs slott i Finland och halshöggs på kung Kristian II:s order den 16 december 1520.

I brev skrivna av Hemming framgår att han knappast följde alla kyrkans regler – han besökte krogar och bordeller, samtidigt som han svor flitigt. Detta gav upphov till en tämligen negativ ryktesspridning om honom. Han medverkade vid flera militära händelser, bland annat när Kalmar slott efter belägring intogs 1510.

Historieprofessorn Gottfrid Carlsson lade i sin doktorsavhandling om Hemming fram misstanken att han låg bakom mordetSimon Gudmundi.


Företrädare:
Henrik Tidemansson
Biskop i Linköpings stift
1501–1512
Efterträdare:
Jacob Arborensis


Litteratur

  • Owe Wennerholm: Vem var Bockstensmannen?, Bokförlaget Carse, Fjärås 1998. ISBN 91-971061-7-8. 
Personliga verktyg
På andra språk