Han-shan

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Han-shan var en poet i Tangdynastins Kina. Han-shan tog sitt diktarnamn från platsen där han levde och han-shan betyder kalla berget. Det är hans namn och namnet på platsen där han bor. Dock är det också en symbol för hans sinnestillstånd. Han levde som en eremit i Tien-taibergen i östra Kina söder om staden Hangzhou. Han besökte ibland Kuoching-templet där hans vän Shi-te (Shi-de) arbetade i köket.

Bakgrund

Man vet inte riktigt vem Han-shan var och man vet inte ens med säkerhet när han levde. Länge ansåg man att han levt på 600-talet. Detta beror på ett förord till hans dikter skrivet av Lu-ch´iu Yin. Denne var provinsprefekt och anses vara den som samlat in Han-shans dikter. Det fanns en prefekt med det namnet vid mitten av 600-talet och utifrån det faktumet ansåg man länge att Han-shan levde på den tiden. En mängd detaljer pekar dock på att han i själva verket levde i slutet av 700-talet och början på 800-talet. Den som samlat i dikterna för publicering kan ha använt sig av prefektens namn för att ge högre status åt sitt utgivningsprojekt. Förutom att varken prefektens officiella titel och andra detaljer stämmer med 600-talet omnämns ortnamnet T´ang-hsing i förordet och det namnet fick den platsen först år 761.

Vidare finns i andra källor om Tángdynastins buddhistmunkar redogörelser att personer mött Han-shan i Tíen-tai under slutet av 700-talet. Svårigheterna med att datera Han-shans liv har lett till att en forskare till och med har lanserat teorin om två olika Han-shan. En Han-shan nummer ett som skulle ha levt på 600-talet och en Han-shan nummer två som skulle ha levt drygt 100 år senare. Grunden för denna analys är lingvistisk och bygger på att en del av Han-shans dikter är skrivna på en annan dialekt än de övriga dikterna. Teorin är byggd på språkliga bevis och bortser från de historiska, men de dikter som tillskrivs Han-shan nummer ett från 600-talet relaterar historiska fakta från 700-talet. Det är också så att skolade män vid den här tiden mycket väl kunde tala och skriva flera olika dialekter.källa behövs

Kina hade vid den här tiden två huvudstäder. En i öster som hette Loyang och en i väster som hette Ch´ang-an och de omnämns i Han-shans dikter. Endast ytterligare en stad finns med och det är staden Hantan som låg cirka 30 mil norr om Loyang. Man skulle kunna anta att Hantan var Han-shans födelsestad och att han var välbekant med de bägge huvudstäderna genom sin tidigare yrkesutövning.

I hans poesi framgår också tydligt ett missnöje med den rådande politiska ordningen och en viss personlig bitterhet. Han var uppenbarligen en högt skolad man från en välbärgad familj, som lämnat ett privilegierat liv och en familj med en hustru och en son bakom sig för att leva sitt liv som en förtryckt eremit i bergen. Man vet vidare att hans ena ben var skadat. Eventuellt efter en ridolycka, och att han på grund av detta hade vissa svårigheter med att gå.

Varför tog han sin tillflykt till bergen, och varför är hans identitet väl dold, när de allra flesta övriga poeters och statsmäns liv i Kinas långa historia är väldokumenterade? Den mycket troliga förklaringen är att han ville dölja sin identitet. Myten om Han-shan och det som gjort honom till en Zenbuddhistisk och Taoistisk ikon och kultfigur har bara växt genom hemligheten kring hans identitet. När man analyserar innehållet i samtliga de drygt 300 av Han-shans dikter som finns bevarade kan man konstatera att han under sitt liv före eremitstadiet varit en skolad man som arbetat inom administrationen. Troligen med skatteuppbörd eller folkbokföring.

Av alla de som forskat kring Han-shan är Red Pine, som är en pseudonym för Bill Porter, har kommit fram med den trovärdigaste hypotesen kring Han-shans identitet. Hans slutsats är att Han-shan föddes i staden Hantan på Gula flodens slättland omkring år 730. Han flydde till Tien-taibergen omkring 760 av politiska skäl och han levde där som eremit och hjälpreda i Kuoching-templets kök tills han när han en bra bit över hundra år gammal försvinner omkring år 850.

Den mest omvälvande händelsen i Tangdynastins Kina var utan tvekan An Lu-shan upproret. An Lu-shan var en framgångsrik general som gjorde uppror mot kejsardömet. År 755 driver An Lu-shan bort kejsar Hsuan-tsung från huvudstaden Loyang och utropar sig själv till härskare. Många av Tang-kejsarens ämbetsmän erbjuder vid det tillfället sina tjänster åt den nya härskaren. När de kejserliga trupperna återintar Loyang 757 benådas alla ämbetsmän utom de som innehaft de högsta ämbetena. Om Han-shan gömde sig bergen av politiska skäl finns ingen annan historisk händelse som passar in så väl som detta uppror. Han-shan kan ha varit underställd någon av de högsta ämbetsmännen som inte fick amnesti när Tang-dynastins makt återupprättas i Loyang. Som en följd av detta fruktade han för sitt liv och flydde upp i Tientai-bergen. Hemlighetsmakeriet kring hans identitet berodde på rädsla för att fängslas av kejsarens säkerhetstjänst. An Lu-shan själv dödas år 763 i en härva där intriger ligger bakom som hans egen son låg bakom.

Han-shan kom att lämna en privilegierad position i det kejserliga samhället för att leva ett liv i harmoni med naturen i Tientai-bergen i östra Kina. Bostaden var en grotta i bergen, som finns bevarad än idag, och han kom ofta ner till Kuoching-templet där han hjälpte sin vän Shih-te med köksarbetet. Han var klädd i en hatt av björknäver, hade stora träskor, en lappad rock. Han hade vidare en vandringsstav och uppträdde som om han vore förtryckt eller tokig. Han skrev sina poem på klippor, husväggar, stenar och träd. Det här med att skriva sina dikter på bland annat stenar och träd kom att bli en litterär skola i kinesisk poesi som kallades för Shih-shutraditionen. Shih-shu betyder bokstavligen stenar och träd och inom denna tradition skrevs ibland dikterna på just dessa material eller bark, bambu eller något liknande istället för på papper eller silke. Kännetecknande för denna tradition inom den kinesiska poesin är, oavsett på vilket material dikterna var skrivna med, är att de är skrivna i en vardaglig, lite vanvördig stil och att de hyser en skepsis mot storstadsmänniskor och deras vanor samt att de visar aktning för livet i vildmarken och naturen i sig. Man kan på goda grunder anta att hela denna poetiska tradition har sitt ursprung i Han-shans diktande.

Han-shans betydelse idag

Han-shan har alltid varit folkkär i Kina och i många hem har man haft en liten bild av Han-shan vid sitt, som kallades husaltare. Inom den Zen-Buddhistiska traditionen har många poeter och framför allt konstnärer inspirerats av Han-shan. I västvärlden blev Han-shan känd när den amerikanske författaren Jack Kerouac år 1958 dedikaterade sin bok Dharmagänget till honom. Han-shans poesi har tolkats till engelska av flera författare och mest känd är Gary Snyder, som var Jack Kerouacs vän. Det var orsaken till den tidigare nämnda dedikationen. Andra som tolkat Han-shan är bland andra Bill Porter (Red Pine), Burton Watson och John Henricks. Ett urval av Han-shans dikter har tolkats till svenska av Bo Ranman och de publicerades av förlaget Fri Press år 2008 med titeln Kalla Bergets Poesi.

Källor

  • Anthology of Chinese Literature, Penguin Classics, Harmondsworth, 1967.
  • Blyth, R. H.: Zen in English Literature and Oriental Classics, Hokuseido, Tokyo, 1942.
  • Brinker, Helmut: Zen in the art of painting, Arkana, London & New York, 1987.
  • Chen, C.M.: Selected Han-shan Poems for Hippie Reading, Chens booklet series no 54.
  • Halper, John (ed): Gary Snyder Dimensions of a Life, Sierra Club Books, San Francisco, 1991.
  • Hamill, Sam & Seaton, J.P: Poetry of Zen, Shambala, Boston & London, 2007.
  • Han Shan: Kalla Berget, Fri Press, Göteborg, 1974.
  • Henricks, Robert: The poetry of HAN-SHAN: A Complete Annotated Translation of Cold Mountain, State University New York Press, New York, 1990.
  • Hobson, Peter: poems of hanshan, Altamira Press, Oxford, 2003.
  • Kerouac, Jack: Desolation Angels, Bantam, New York, 1971.
  • Kerouac, Jack: Dharmagänget, Rabén & Sjögren, Avesta, 1981.
  • Kerouac, Jack: The Dharma Bums, Signet, New York, 1959.
  • Kerouac, Jack: Some of The Dharma, Viking, New York 1997.
  • Lagerkvist, Elin: Zenbuddistisk antologi, Natur & Kultur, Stockholm, 1963.
  • Ling, Zhong: Han Shan´s place in the Literary World of East and West, Orientaliska Studier 18-19, 1974.
  • Munsterberg, Hugo: Zen & Oriental Art, Tuttle, Rutland & Tokyo, 1993.
  • O´Connor, Mike & Johnson, Steven: Where the World Does Not Follow, Wisdom Publications, Boston, 2002.
  • Pine, Red & O´Connor, Mike: The Clouds Should Know Me By Now, Wisdom Publications, Boston, 1998.
  • Pine, Red: The Collected Songs of Cold Mountain, Copper Canyon Press, Port Townsend, 2000.
  • Seaton, J. P.: The Shambala Anthology of Chinese Poetry, Shambala, Boston & London, 2006.
  • Snyder, Gary:Rip Rap & Cold Mountain Poems, Four Seasons Foundation, San Francisco, 1969.
  • Snyder, Gary: The Practice of the Wild, North Point Press, San Francisco, 1990.
  • Snyder, Gary: The Gary Snyder Reader – Prose, Poetry & Translations 1952 - 1998, Counterpoint, Washington DC, 1999.
  • Snyder, Gary: Rip Rap & Cold Mountain Poems, Shoemaker & Hoard, Washington DC, 2004.
  • Stevens, John: One Robe, One Bowl – the Zen Poetry of Ryokan, Weatherhill, Tokyo, 1977.
  • Stambler, Peter: Encounters with Cold Mountain – Poems by Han Shan, Panda Books, Chinese Literature Press, Beijing, 1996.
  • Suzuki, D. T.: Essays in Zen Buddhism 2nd Series, Rider, London, 1970.
  • Suzuki, D. T.: Essays in Zen Buddhism 3rd Series, Rider, London, 1973.
  • Suzuki, D. T.: Manual de Budismo Zen, Kier, Buenos Aires, 1981.
  • Watson, Burton: Cold Mountain – Han-shan, Shambala Pocket Classics, Boston, 1992.
  • Watson, Burton: Cold Mountain 100 poems by the T´ang poet Han-shan, University Presses of California, Columbia & Princeton, New York 1970.
  • Watts, Alan: Beat Zen, Square Zen & Zen, City Lights Books, San Francisco, 1959.
  • Watts, Alan: The Way of Zen, Pelican, Harmondsworth, 1972.
  • Watts, Alan: Zen-Buddismen, Bonniers, Stockholm, 1961.
  • Yuasa, Nobuyuki: The Zens Poems of Ryokan, Princeton University Press, Princeton, 1981.
  • http://www.egreenway.com/HanShan/hsind.htm
  • http://www.larsonsworld.com/cold_mountain/index.htm
  • Buddhist and Chan (Zen) Attitudes in Tang Dynasty Chinese Poetry (618 – 907) University of Rochester, New York State.
Personliga verktyg