Hades
Från Rilpedia
Hades var i grekisk mytologi härskaren över underjorden (som även den kallas Hades) där det rinner fem floder, Styx, Acheron, Phlegeton, Cocytus och Lethe. Som underjordens härskare styr han över de döda och över mineralrikedomarna. Hans kännetecken är ymnighetshorn och osynlighetshätta.[1] I den romerska mytologin kallades Hades för Pluto.
Hans föräldrar var Kronos och Rhea, och Zeus och Poseidon var hans bröder. I den första världsordningen delade Kronos tre söner världen mellan sig: Zeus tog himlen, Poseidon havet och Hades underjorden.
Hades var kall och utan nåd, men han ansågs inte vara ond. Hans mantel (I vissa berättelser förekommer en hjälm) fick dess bärare att bli osynlig, och när Perseus skulle döda gorgonen Medusa använde han den. Underjorden var en mörk och dyster plats, och vaktades av den trehövdade hunden Kerberos, som gärna släppte in själarna men aldrig släppte ut någon. Hades var indelat i två delar: Erebos och Tartaros. Tartaros var den djupaste grottan och liknade det kristna helvetet.Tantalos, Sisyfos och Titys plågades alla där.
Hades ansågs vara en plats där de levandes gärningar upprepades. Kungarna Minos, Rhadamanthus och Aiakos eller hjälten Tripolmus var de dödas domare. Achilles var fortfarande sina mäns ledare, Agamemnon gick omkring och surade, och Herakles skugga bodde där, medan hjälten själv för evigt festade med gudarna. För att ta sig till Hades måste man betala färjekarlen Karon så att han skulle ta en över floden Styx. Därför var de gamla grekerna mycket noga med sina begravningsriter, och de försäkrade sig alltid om att det fanns ett mynt under den dödes tunga att betala honom. Annars måste själen vandra planlöst på flodbanken.
Hades var gift med Persefone som han till en början våldtog och rövade bort från hennes mor Demeter. När Hades kidnappade Persefone till dödsriket bad hennes mor Demeter, som var fruktbarhetens gudinna, Zeus att hjälpa henne. Då han vägrade såg hon till att det förblev vinter på jorden så länge hennes dotter befann sig i Hades.
Zeus tvingades då förhandla med Hades om att låta henne komma tillbaka. Men en slags förbannelse sade att om hon åt i Hades skulle hon inte bli helt fri, så precis innan hon lämnade dödsriket gav Hades henne kärnor från ett granatäpple som hon åt. Konsekvensen blev att Persefone fick vistas på ytan under två tredjedelar av året och i Hades under en tredjedel av året. Så när det är kallt och ingenting växer, så beror det på att Persefone är hos sin man i underjorden. När det sen blir vår har Persefone fått lämna dödsriket och vistas på ytan igen.
Se även
Referenser
- ↑ Mytologiboken, Stockholm 1994, s.106-107, ISBN 91-502-1187-0
