Haber-Boschmetoden
Från Rilpedia
Haber-Boschmetoden eller Haber-Boschprocessen, tyska Haber-Bosch-Verfahren (ibland Habermetoden), en process för industriell framställning av ammoniak direkt från kvävgas och vätgas vars tillämpning genom gödsel till jordbruket beräknas förse en tredjedel av jordens befolkning med mat. Framställningen sker vid höga tryck och temperaturer i närvaro av en katalysator. Metoden har fått sitt namn efter de tyska kemisterna Fritz Haber (1868–1934) och Carl Bosch (1874–1940). Haber uppfann processen 1909 och Carl Bosch utvecklade den till industriell skala.
Industriell framställning av ammoniak med Haberprocessen har varit av enorm betydelse för det moderna jordbruket eftersom ammoniak är en beståndsdel i konstgödning. Fritz Haber fick Nobelpriset i kemi 1918 för Haber-Boschmetoden.[1][2]
1913 började produktionen av syntetisk ammoniak där BASF fick en monopolställning. Ammoniak tillsammans med salpeter kom också att bli viktiga delar i ammunitionstillverkningen under första världskriget.
Innehåll |
Källor
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.
Fotnoter
- ↑ Agrell, Wilhelm: Svenska Förintelsevapen - Utveckling av kemiska och nukleära stridsmedel 1928-70, Historiska Media, Falun [2002] "7",, sid. 95. ISBN 91-89442-49-0.
- ↑ ”The Nobel Prize in Chemistry 1918” (på en). http://nobelprize.org/nobel_prizes/chemistry/laureates/1918/. Läst 2 maj 2009.
Lästips
- Charles, D. 2005 Master Mind: The Rise and Fall of Fritz Haber, The Nobel Laureate Who Launched the Age of Chemical Warfare ISBN 0-06-056272-2 Harper Collins
Externa länkar
http://nobelprize.org/mediaplayer/index.php?id=784 Föreläsning av Gerhard Ertl, nobelpristagare i kemi år 2007 om katalys (ytkemi) för Haber-Boschprocessen
