Från Rilpedia

Härjedalska är ett samlingsnamn på de nordiska dialekter som talas i landskapet Härjedalen. Dessa dialekter har utvecklats ur fornvästnordiska och är mycket lik den tröndska som talades i Trøndelag för några hundra år sedan. Det finns inte en klar definition av härjdedalskan, eftersom varje by har sin egen karaktär. Byarna i västra delarna har en mycket mer norskinfluerad dialekt än de övriga och de i öster har en dialekt som tagit influenser av hälsingemålen och i viss mån dalmål. Byarna i norr har en dialekt som påminner om jämtskan. De fornnordiska diftongerna har monoftongerats i härjedalskan. Ei har blivit e, øy har blivit ø och au har blivit ô. I vemdalsmålet så har dock vissa diftonger bevarats, i likhet med jämtskan som talas på andra sidan av Vemdalsfjällen. Många arkaismer har bevarats såsom uttalen -mb, -nd och -ld i ord som kamb 'kam', hand 'hann i övriga Norrland' och käld 'kall'.

Med härjedalska kan man även åsyfta modern svenska med ett tonfall som anknyter till den gamla härjedalskan, vilken i sin "rena" form har en rad ord och uttryck som skiljer sig från standardsvenskan. Många härjedalingar har en tendens att tala sakta.^{[källa behövs]} Härjedalska talas i hela Härjedalen, men i mindre utsträckning i Sveg.

Grammatik.

Grammatiken i härjedalskan är inte typisk för de norrländska dialekterna. Ta t.ex: Tô spichykött, vill du!? på svenska: Skulle du vilja ha en bit saltat torkat kött? (företrädesvis av älg eller ren) flöhttan säg hihttan! som på svenska blir: nu är du så god och förflyttar dig hitåt! en befallning har alltså inlemmats i i den korta meningen. sjå hârân! se haren/hararna. Här görs ingen skillnad mellan singularis eller pluralis.

Några ord på Härjedalska.

• Ahttfôrr - I vägen (åtför)
• Ales - Annorlunda (annorledes)
• Hûje - Ropa (hoja - jfr. hojta) (norska: hoie)
• Jänte, försjä, kulla - Flicka (norska: jente, førkje)
• Jäl - kåt
• Måse, stôr - dumdryg
• Py'rill - Manligt könsorgan
• Pûle - Kopulera (pula) (norska: pule)
• Päla/Pära - Potatis ((jord-)päron)
• Pöjk,gutryss,gôrj - Pojke (norska: gut)
• Råle - Skrika, ropa (vråla - norskan tappar ibland v:et i vr-)
• Vrång - Arg (även rångvända - utochin om tex en tröja/strumpa) (norska: vrang)
• Ômse - Allt möjligt, olika, blandat (norska: ymse)
• Kuse - Någon typ av insekt.
• Dälja - Mindre dalgång med öppning.
• Mylta - Moget Hjortron. (norska: multe)
• Hitanför - Framför (norska: hitafor)

Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (maj 2009)

Geijer, Herman, 1924: Härjedalens folkmål. I: Sverige. 6. Stockholm.

Pamp, Bengt, 1978: Svenska dialekter. Stockholm.

Westin, H., 1897: Landsmålsalfabet för Jämtland och Härjedalen. (Svenska landsmål och svenskt folkliv 15:3.)

Ordböcker och ordlistor

Hillbom, Helge, [1993]: Ordlista. Härjedalska. Cirka 3650 ord och uttryck med svensk översättning. [Umeå.]

Olofsson, Jon Olof, 1999: Tännäsmålet. Grammatik och ordlista. [Tännäs.] Med senare tillägg: Komplement till Tännäsmålet. [2001.] [Tännäs.] Komplement till Tännäsmålet del 2. [2003.] [Tännäs.]

Ordlista över Älvros-målet. [2004.] [Älvros.]

Jessen, E., 1875: Notiser om dialecter i Herjedal og Jemtland. I: Historisk tidsskrift udg. af Den norske historiske forening (ryggtitel: Norsk historisk tidskrift) 3.

Reitan, Jørgen, 1930: Vemdalsmålet. Med oplysninger om andre herjedalske mål. Oslo.

Spår från det förgångna. En bok om härdalska - ett ålderdomligt folkmål. 2001. [Lillhärdal.]