Härjedalska

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Härjedalska är ett samlingsnamn på de nordiska dialekter som talas i landskapet Härjedalen. Dessa dialekter har utvecklats ur fornvästnordiska och är mycket lik den tröndska som talades i Trøndelag för några hundra år sedan. Det finns inte en klar definition av härjdedalskan, eftersom varje by har sin egen karaktär. Byarna i västra delarna har en mycket mer norskinfluerad dialekt än de övriga och de i öster har en dialekt som tagit influenser av hälsingemålen och i viss mån dalmål. Byarna i norr har en dialekt som påminner om jämtskan. De fornnordiska diftongerna har monoftongerats i härjedalskan. Ei har blivit e, øy har blivit ø och au har blivit ô. I vemdalsmålet så har dock vissa diftonger bevarats, i likhet med jämtskan som talas på andra sidan av Vemdalsfjällen. Många arkaismer har bevarats såsom uttalen -mb, -nd och -ld i ord som kamb 'kam', hand 'hann i övriga Norrland' och käld 'kall'.

Med härjedalska kan man även åsyfta modern svenska med ett tonfall som anknyter till den gamla härjedalskan, vilken i sin "rena" form har en rad ord och uttryck som skiljer sig från standardsvenskan. Många härjedalingar har en tendens att tala sakta.[källa behövs] Härjedalska talas i hela Härjedalen, men i mindre utsträckning i Sveg.

Grammatik.

Grammatiken i härjedalskan är inte typisk för de norrländska dialekterna. Ta t.ex: Tô spichykött, vill du!? på svenska: Skulle du vilja ha en bit saltat torkat kött? (företrädesvis av älg eller ren) flöhttan säg hihttan! som på svenska blir: nu är du så god och förflyttar dig hitåt! en befallning har alltså inlemmats i i den korta meningen. sjå hârân! se haren/hararna. Här görs ingen skillnad mellan singularis eller pluralis.

Några ord på Härjedalska.

  • Ahttfôrr - I vägen (åtför)
  • Ales - Annorlunda (annorledes)
  • Hûje - Ropa (hoja - jfr. hojta) (norska: hoie)
  • Jänte, försjä, kulla - Flicka (norska: jente, førkje)
  • Jäl - kåt
  • Måse, stôr - dumdryg
  • Py'rill - Manligt könsorgan
  • Pûle - Kopulera (pula) (norska: pule)
  • Päla/Pära - Potatis ((jord-)päron)
  • Pöjk,gutryss,gôrj - Pojke (norska: gut)
  • Råle - Skrika, ropa (vråla - norskan tappar ibland v:et i vr-)
  • Vrång - Arg (även rångvända - utochin om tex en tröja/strumpa) (norska: vrang)
  • Ômse - Allt möjligt, olika, blandat (norska: ymse)
  • Kuse - Någon typ av insekt.
  • Dälja - Mindre dalgång med öppning.
  • Mylta - Moget Hjortron. (norska: multe)
  • Hitanför - Framför (norska: hitafor)


Geijer, Herman, 1924: Härjedalens folkmål. I: Sverige. 6. Stockholm.

Pamp, Bengt, 1978: Svenska dialekter. Stockholm.

Westin, H., 1897: Landsmålsalfabet för Jämtland och Härjedalen. (Svenska landsmål och svenskt folkliv 15:3.)

Ordböcker och ordlistor

Hillbom, Helge, [1993]: Ordlista. Härjedalska. Cirka 3650 ord och uttryck med svensk översättning. [Umeå.]

Olofsson, Jon Olof, 1999: Tännäsmålet. Grammatik och ordlista. [Tännäs.] Med senare tillägg: Komplement till Tännäsmålet. [2001.] [Tännäs.] Komplement till Tännäsmålet del 2. [2003.] [Tännäs.]

Ordlista över Älvros-målet. [2004.] [Älvros.]

Jessen, E., 1875: Notiser om dialecter i Herjedal og Jemtland. I: Historisk tidsskrift udg. af Den norske historiske forening (ryggtitel: Norsk historisk tidskrift) 3.

Reitan, Jørgen, 1930: Vemdalsmålet. Med oplysninger om andre herjedalske mål. Oslo.

Spår från det förgångna. En bok om härdalska - ett ålderdomligt folkmål. 2001. [Lillhärdal.]

Personliga verktyg