Guillaume de Machaut
Från Rilpedia
Guillaume de Machaut, ibland stavat Machault, (ca 1300 – april 1377), var en mycket betydelsefull medeltida fransk poet och kompositör. Han är en av de tidigaste kompositörer om vem det idag finns mycket information tillgänglig.
Guilllaume de Machaut sägs vara "den sista stora poeten som också var kompositör" enligt Daniel Leech-Wilkinson. Långt in på 1400-talet beundrades och imiterades Machauts poesi.
Machaut var och är en av de mest firade kompositörerna från 1300-talet. Han komponerade i många olika stilar och hans antal kompositioner är stort. Machaut var en ledande gestalt inom den musikaliska rörelsen ars nova.
Machaut var ledande i utvecklingen av motetten och den sekulära musiken, speciellt inom inom stilen lai och de musikaliska formerna rondo, virelai och ballad. Machaut komponerade Messe de Nostre Dame, den tidigaste kända mässa som komponerats i sin helhet av en och samma kompositör. Detta influerade andra kompositörer i många århundranden då det var en helt ny tanke.
Innehåll |
Machauts liv
Machaut föddes cirka 1300 och utbildades i regionen kring Reims. Trots att Machauts namn troligen härleds från staden Machault i Ardennerna, cirka 30 km öster om Reims, föddes de flesta präster trots allt i Reims.
Machaut arbetade som sekreterare och John den första, greve av Luxemburg och kung av Böhmen, under perioden 1323-1346. Utöver detta blev han präst någon gång under denna period. Troligen reste han tillsammans med kung John i Europa, även på militära expeditioner. Machaut blev utnämnd till präst canon i Verdun 1330, i Arras 1332 och i Reims 1333.
1340 hade Machaut bosatt sig i Reims och lämnat sina övriga kyrkliga poster efter begäran från påve Benedictinus XII. När kung John sedan dog 1346 i laget om Crécytog Machaut tjänst hos olika aristokrater och kungar bland andra kung Johns dotter Bonne (som dog i digerdöden 1349), Jean de Berry och Charles, hertig of Normandie (som skulle bli kung Charles V 1364).
Machaut överlevde digerdöden och tillbringade senare delen av sitt liv i Reims där han komponerade och övervakade skapandet av sina manuskript. Hans poem Le Voir Dit antas vara självbiografisk och återberättande en kärleksaffär med en 19-årig flicka, Péronne d'Armentières även om detta motsagts. När Machaut dog 1377 skrev andra franska kompositörer som Francois Andreieu elegier för att uttrycka sin sorg över Machauts bortgång.
Poesi
Machaut samlade lyrik omfattar cirka 400 poem inklusive 235 ballader, 76 rondor, 39 virelaier, 24 laier, 7 kungliga sånger med mera.
Många av Machauts poem är inte tonsatta. Machaut uttryckte tydligt att poemet var viktigare än att komponera musiken till. Förutom de religiösa motetterna och de poem som beskrev krigens fasor handlar de flesta av Machauts lyriska poem om hövisk kärlek och konventioner runt detta, poetens glädjeämnen och smärta och vad man skulle göra för den dam man kurtiserade. Tekniskt beskrivs Machaut som en mästare på rytmik och en föregångare till 1400-talets stora retoriker.
Exempel på arbeten av Guillaume de Machaut:
Le Remède de Fortune (Lyckans botemedel) (ca 1340s, före 1357) Jugement du roy de Behainge (Den Böhmiska kungens dom) (före 1346) Dit du Lyon (Historien om lejonet) (1342) Dit de l'Alérion aka Dit des Quatre Oiseaux (Historien om de 4 fåglarna) (före 1349) Jugement du roy de Navarre (Den Navarranska kungens dom) (1349) Confort d'ami (1357) Dit de la Fontaine amoureuse aka Livre de Morpheus (Historien om den kärleksfulle Fountain) (1361) Le Voir Dit (En sann histoira)
Musik
Machaut var en av 1300-talets allra mest inflytelserika och betydande kompositörer. Hans profana musik omfattar enstämmiga ”laier” och ”virelaier” och utökades med polyfona former av ballader och rondeauer. Machaut skrev även den första hela mässan som kan hänföras till en enskild kompositör. Machaut anses vara den sista viktiga representanten för trouèretraditionen.
Profan musik
Den största delen av Machauts arbeten var profan till sin natur. Hans texter och poesi handlade nästan alltid om hövisk kärlek. Vissa verk kommenterar ett speciellt evenemang eller en betydande dag, som till exempel M18, "Bone Pastor/Bone Pastor/Bone Pastor." Det förekom att Machaut blandade franska och latin i en och samma sång för att få fram en större spänning och också blanda det profana med det sakrala.
Sakral musik
Messe de Nostre Dame (Mass of Our Lady), komponerades troligen för katedralen i Reims under första delen av 1360-talet. Det förekommer diskussioner om huruvida denna mässa är en föregångare till de senare cykliska mässorna komponerade av till exempel Josquin des Prez på 1400-talet eller inte. Dock är inte Machauts mässa lika cyklisk som de senare då Messe de Nostre Dame inte är skriven i samma tonhöjd genom alla satserna (Kyrie, Gloria och Credo har ett lägre läge och Sanctus, Agnus Dei och Ite Missa Est ett högre). Det finns inte heller ett gemensamt melodiskt tema genom hela mässan utan varje sats har sin egen särart. Det finns även de som anser att mässan inte skrevs i ett svep även om delarna placerats tillsammans av kompositören. (För mer information se Musical Quarterly, 'the so-called cyclic mass of Guillame De Machaut: new evidence for an old debate' - Elizabeth Keitel.) Mässan skrevs möjligen till kröningen av Charles V, en tro som har varit allmänt accepterad men idag inte anses sannolikt. Då Machauts intention var att mässan skulle framföras som en hel mässa anses ändå Messe de Nostre Dame vara en tidig cyklisk komposition.
Referenser
"Guillaume de Machaut," The New Grove Dictionary of Music and Musicians, ed. Stanley Sadie. 20 vol. London, Macmillan Publishers Ltd., 1980. ISBN 1-56159-174-2
Lawrence Earp, Guillaume de Machaut: A Guide to Research, New York: Garland Publishing, 1995 Elizabeth Eva Leach, ed. Machaut’s Music: New Interpretations, Boydell Press, 2003. ISBN 1-84383-016-7; ISBN 978-1-84383-016-0
Daniel Leech-Wilkinson, editor, La Messe de Nostre Dame, Oxford University Press, 1990.
Daniel Leech-Wilkinson, Machaut's Mass: An introduction, Oxford University Press, 1992.
Geneviève Hasenohr and Michel Zinc, eds. Dictionnaire des lettres françaises: Le Moyen Age. Collection: La Pochothèque. Paris: Fayard, 1992.
Richard H. Hoppin, Medieval Music. New York, W.W. Norton & Co., 1978. ISBN 0-393-09090-6
Harold Gleason and Warren Becker, Music in the Middle Ages and Renaissance (Music Literature Outlines Series I). Bloomington, Indiana.
"The Works of Guillaume de Machaut". La Trobe University Library (2003-06-02). Retrieved on 2008-02-08.
"Author: Guillaume de Machaut (c1300-1377)". The Lied and Art Song Texts Page. Retrieved on 2008-02-08.
Externa länkar
Wikiquote har flera citat: Guillaume de Machaut Guillaume de Machaut FAQ and discography Guillaume de Machaut free scores in the Choral Public Domain Library (ChoralWiki) Fria källar med Guillaume de Machaut i Werner Icking Music Archive (WIMA) Guillame de Machaut fria källor i International Music Score Library Project
Inspelningar
2004 – Zodiac. Ars Nova and Ars Subtilior in the Low Countries and Europe. Capilla Flamenca. Eufoda 1360. Contains recordings of Riches d'amour et mendians d'amie and Quant je suis mis au retour by Guillaume de Machaut.
