Guds Moders Beskydd

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Ikon över beskyddet, 1800-tal, Ryssland.

Guds Moders Beskydd, på kyrkslaviska Pokrov (Покровъ, "beskydd") och på grekiska Skepê (Σκέπη), är en högtid till Guds Moder Jungfru Maria, som firas inom östortodoxa kyrkor och katolska östkyrkor. Högtiden är en av de viktigaste i det ryska ortodoxa liturgiska året.

Det ryska ordet "Pokrov", liksom det grekiska "Skepê", har en mångtydig innebörd. Dels refererar det till en "mantel" eller "slöja", men det betyder också "beskydd" eller "förbön". Det förekommer därför översättningar av högtiden som "Vår frus slöja" eller "Theotokos beskyddande slöja".

Tradition

Enligt östortodox tradition uppenbarade sig Maria Guds Moder på 900-talet i Sankta Maria Blachernaekyrkan i Konstantinopel, där flera av hennes reliker förvarades, bland annat hennes mantel och slöja. En söndag, den 1 oktober, såg den Helige Andreas Salos, en Kristi dåre, hur kyrkans kupol öppnades och Jungfru Maria svävande kom in i kyrkan åtföljd av änglar. Hon knäböjde och bad för alla troende kristna i världen. Hon gick sedan till platsen där hennes reliker förvarades, tog manteln och bredde den ut över alla närvarande i kyrkan som ett beskydd.

Guds Moders Beskydd firas den 1 oktober (den 14 oktober enligt den gregorianska kalendern). I Grekland firas dagen den 28 oktober, tillsammans med den andra nationaldagen.

Inom den västliga kristendomen förekom under hög- och senmedeltiden mariaframställningen Skyddsmantelmadonnan (även inom kyrkligt måleri och skulptur i Sverige), vilken härstammar från den östortodoxa traditionen.[1]


Kyrkor till Pokrovs ära

De första kyrkorna tillägnade Guds Moders Beskydd uppkom i Ryssland under 1100-talet. Två av dessa är välkända, VasilijkatedralenRöda torget i Moskva (vilken i Ryssland ofta kallas Pokrovskijkatedralen), och Pokrovskijkyrkan i Bogoljubovo nära Vladimir.

Källor

  1. http://www.signum.se/signum/template.php?page=read&id=2071 Per Beskow i Signum, nr 2 1984
Personliga verktyg