Grupptalan

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif


Grupptalan eller grupprättegång som begreppet också kallas är en juridisk term som infördes i Sverige den 1 januari 2003 då lagen om grupprättegång trädde i kraft (SFS 2002:599).

Med grupptalan menas att en person eller myndighet för en större grupp personers talan. Utslaget i rättgången påverkar inte bara den som förtalan utan alla som är medlemmar i gruppen. Såväl fysiska och juridiska personer kan väcka grupptalan.

Sammanfattning av grupptalan utredningens ställningstaganden En viktig utgångspunkt i samhället är att en rättsförlust skall ersättas. För att uppnå detta måste man erbjuda effektiva processuella sanktions mekanismer.Processordningens funktion är inte enbart att ge enskilda och samhället rättsskydd utan processens syfte är även att generellt medverka till att de intressen och ändamål som bär upp den materiella rätten förverkligas. Handlingsdirigering, prejudikatbildning och rättsskapande är nog så viktigt som att ge den rättskränkteen kompensation. Utredningen (SOU 1994:151, del A, s. 202 ff) konstaterade att det finns ett betydande antal rättsligt grundade anspråk som inte ens görs gällande. Myndigheter räcker inte till och processuella regler och principer sätter käppar i hjulet för de som skulle vilja agera. För de enskilda leder detta till rättsförluster och allmänna intressen som likabehandling av medborgarna och fri konkurrens på lika villkor blir lidande.

Olika typer av anspråk och deras processbarhet För att kunna närmare hålla isär de olika funktioner som en grupptalan har så måste man komma ihåg att det finns olika typer av anspråk. Man skiljer på tre typer av anspråk: a) individuellt processbara – kostnaden för att driva anspråket understiger det belopp som kommer käranden tillgodo i en rättegång; b) individuellt oprocessbara – ett anspråk som inte går att driva utan att det resulterar i en förlust, men det är processekonomiskt försvarbart att driva anspråket om det görs i en grupptalan; c) processimmuna - det går inte att driva in med vinst vare sig individuellt eller i en grupptalan.

Med samhällets utveckling har nya typer av anspråk växt fram, vilket leder till ett behov av rättsskydd för dessa anspråk. De nya anspråken som avses är kollektiva, diffusa och fragmentariska. Ett anspråk är kollektivt när det tillkommer en grupp av människor t.ex. konsumenters och seriösa näringsidkares krav på att marknadsföring skall vara vederhäftig och svara mot vad som anses vara god marknadsföringssed. Kollektiva anspråk uppstår då en grupp människor har samma eller liknande individuella anspråk mot någon annan. Till exempel kan ett stort antal enskilda ha köpt likadana standardvaror som är behäftade med ett konstruktionsfel.

Med att ett anspråk är diffust menas att det är svårt att bestämma vem eller vilka som drabbats av en rättskränkning. Exempelvis vid miljöstörningar är det lätt att fastställa att brott mot individers rätt till en ren miljö skett, men det är svårt att dra upp en gräns för vilka som skall ha rätt att påkalla någon sanktion mot störningen. Fragmentariska anspråk uppkommer när den enskildes skada är mycket liten. Problemet vid den senare typen av anspråk är att det skett en rättskränkning som drabbat många men ingen drabbad känner att hon har tillräckliga skäl att vidta rättsliga åtgärder. Förlusten man lidit motiverar inte de besvär eller kostnader som en process innebär.

Grupptalans funktioner En grupptalan har en konfliktlösande och handlingsdirigerande funktion. Handlingsdirigeringen syftar till att ge de materiella reglerna ökad genomslagskraft i samhället och förstärker alltså dessa reglers styr effekt. Om processen avgörs till kärandens förmån och denne får sin skada ersatt så leder processen till en reparativ effekt. För svaranden som förlorar får processen en preventiv effekt som syftar till att av hålla individer från ett visst beteende som står i strid med de materiella rättsreglerna. Rättsinstitutets funktioner är alltså att det verkar reparativt och preventivt samt bidrager till ett förbättrat rättsskydd dvs. ”access to justice”.

Ytterligare funktioner är att det har processekonomiska fördelar och ger prejudikatsskapande effekter. Den överordnade funktionen kan sägas vara att ge ändamålen bakom de materiella rättsreglerna maximal genomslagskraft i samhället. De reparativa, preventiva och prejudikatsskapande funktionerna blir tydligast vid individuellt processbara anspråk. Framförallt kan den handlingsdirigering som sker genom processen vara högst påtaglig i denna kategori eftersom den ”obehöriga vinst” som uppstår hos en näringsidkare kan uppgå till stora belopp.

Fördelar med grupptalan Fördelarna med att välja en grupptalan framför en individuell process är följande. Balansen mellan parterna förbättras. Förbättringen är ekonomisk, kunskapsmässig och psykologisk. Risken för dåligt underbyggda processer minskar eftersom käranden utsätts för viss granskning. Svarandens benägenhet att rätta sig efter domen ökar eftersom han måste räkna med att åtminstone någon i gruppen kommer att se till att domen verkställs. Käranden får ett bättre läge vid förhandlingsbordet. Vid behov av prejudikat minskar risken för att svaranden köper ut käranden och därmed förhindrar prejudikatbildning på området.

Risken för motstridiga domar minskar vid individuellt processbara anspråk och det uppkommer processekonomiska vinster som kommer både parterna och samhället till del. Grupptalan väcker vidare större uppmärksamhet i massmedia än individuell process och chanserna till politiskt eller massmedialt tryck mot förändringar de lege ferenda till stöd för konsumentkollektivet ökar. Försvaranden framträder fördelarna som att risken för upprepade processer minskar. En förlikning binder alla i gruppen samt en dom binder alla gruppmedlemmar. Möjligheterna för en segrande svarande att få ersättning för rättegångskostnaderna borde öka. Domstolen har möjlighet att, när det visats att ett stort antal individer befinner sig i samma position som käranden, göra en bredare intresseavvägning.

Nackdelar med grupptalan Processen blir mer komplicerad. Domen och den individuella gottgörelsen fördröjs. Ansvaret för rättegångskostnader blir större. Gruppmedlemmar får begränsade möjligheter att påverka processen. Det blir svårt för käranden att träffa en individuell förlikning då en sådan förutsätter domstolens godkännande. Eftersom tvistemålets värde som regel kommer att bli högre så kommer motståndet från motparten att bli större. Svaranden kommer då antagligen att bli mindre medgörlig vid förlikningsförhandlingar och streta mot kraftigare i processen eftersom denna kommer att gälla betydande värden. Svaranden kan pga. det massmediala tryck som följer med en grupprättegång känna sig tvingad att ingå förlikning. Största nackdelen för en svarande är att mycket sätts på speleftersom rättegången kan handla om betydande belopp.

Vad är en grupptalan? Grupptalan är en representativ taleform som innebär att en rättegång förs av en representant från en grupp för gruppens räkning. Det finns ingen vedertagen definition för grupptalan. En grupptalan (grupprättegång) föreligger när en kärandeutan uppdrag för talan till förmån för en i processen angiven grupp, vars medlemmar träffas av domens rättskraft trots att de inte är parter i målet. Det måste inte vara en representant utan det kan även vara flera, det viktigaste är att processen gäller en grupp, vars medlemmar inte uppträder som parter i rättegången. Talan skall vidare föras utan rättegångsfullmakt.

Medlemskap i gruppen kan bestämmas på i huvudsak två olika sätt; a) gruppen utgörs av de personer som anmäler till domstolen eller grupprepresentanten att de vill ingå i gruppen och därmed omfattas av talan(s.k. opt in) eller; b) gruppen utgörs av de personer som faller inom kärandens gruppbeskrivning och omfattas därmed automatiskt av talan. Till detta förfarande fogas en rätt att begära sitt utträde ur gruppen vilket medför att personen som begär ett utträde ur gruppen inte omfattas av domens rättskraft (s.k. opt out).

Oavsett vilken modell som används för gruppens bestämning kan processen sägas vila på ett samtycke från gruppmedlemmarna. Väljer man opt in uttrycks samtycke explicit och begär inte en person sitt utträde ur gruppen (dvs.gruppmedlemmen använder sin rätt till opt out) så föreligger ett tyst samtycke. Talan måste dessutom föras ”till förmån för gruppen”. Kärandens yrkande i målet måste inbegripa alla gruppmedlemmar. Vidare skall gruppens medlemmar omfattas av domens rättskraft.

Opt in eller Opt out? Den svenska grupprättegången bygger på ett opt in-förfarande. Det första förslaget om grupprättegång byggde på en opt out-metod. Det förslaget föll inte i god jord hos remissinstanserna och blev föremål för mycken kritik. Anledningen (se SOU 1994:151, del A, s. 39.31) till kritiken var att det inte ansågs förenligt med svensk rättstradition att bli bunden genom passivitet. Samtidigt ifrågasattes det om ett sådant förfarande var förenligt med Europakonventionen som gäller som lag i Sverige. Man tog sedan i den efterföljande propositionen hänsyn till denna kritik och resultatet blev således att gruppen skulle bestämmas genom ett opt in-förfarande.

Opt-out i de länder som har denna taleform så utgår man från opt out-förfarandet(förutom Norges förslag som innehåller båda metoderna). I USA ersatte man opt in med opt out för att öka svarandens trygghet. Opt in antas leda till mindre grupper än opt out då passivitet är vanligare än aktivitet. Ett automatiskt medlemsförfarande skyddar svaranden i större utsträckning mot efterföljande processer om samma sak.

Internationella erfarenheter visar att det är oftast fler som låter bli att ansluta sig än som hoppar av en grupptalan. Ju fler anspråkshavare som grupptalan omfattar desto effektivare blir processformen som en förstärkning av den enskildes rättsskydd. Anledningarna till att man inte utträder är samma som gör att människor inte driver sina anspråk individuellt, närmare bestämt att de saknar mod, kraft och förmåga att agera på egen hand. Hindren som avhåller människor från att processa själva leder också till att de inte anmäler sitt inträde i gruppen. Då gruppen inkluderar flertalet likartade anspråk ökar förutsättningarna för att åtgärda bristerna i det processuella rättsskyddet för gruppanspråk. Detta ger i sin tur ett mer utvecklat skydd för dem som pga. ekonomiska, sociala och psykologiska orsaker inte själva kan hävda sina rättsliga anspråk. Då processen kommer att innefatta många anspråkshavare så blir de processekonomiska förtjänsterna större. Vidare minskar uppkomsten av motstridiga avgöranden och domstolen får ett brett och allt omfattande beslutsunderlag. Genom dessa förhållanden förstärks processens preventiva och rättsbildande funktioner.

Personliga verktyg