Grönvik, Korsholms kommun
Från Rilpedia
Grönvik är en avskild del av Iskmo by i Korsholms kommun, ca 15 km norr om Vasa, i Finland. Grönvik har huvudsakligen svenskspråkig befolkning och invånarantalet är ca 80 personer.Grönvik ligger på en omkring 3 km lång sträcka vid kusten och sträcker sig ungefär 600 m in mot land.
Grönvik ligger vid kusten och större delen av marken låg under vattnet fram till 1500-talet, då den genom landhöjningen reste sig över vattenytan.
Innehåll |
Grönvik före glasbruket
Haltijabacken i Grönvik var i fornfinsk tro hemvist för en lokal rådare, Haltija, som ansvarade för att invånarna i trakten kunde leva ohotat.[1]
I Grönvik bodde i slutet av 1700-talet flera välbärgade personer från Vasa, bland andra hovrättsassessorn i Vasa Johan Casimir de la Chapelle, se nedan om Grönvik Gård.
Grönvik glasbruk
Den 30 juli 1812 fick storköpmannen Johan Grönberg (1777-1845) av regeringen manufakturprivilegier, vilka var nödvändiga för att grunda ett glasbruk. Bruket uppfördes 1813 och var under slutet av 1800-talet var det största i Norden. Vid stränderna i Grönvik fanns mycket sand och kisel, vilka behövdes för glastillverkningen. De stora skogarna i Iskmo var likaså viktiga för ett glasbruks bränsleförsörjning.
I trakten fanns fina hamnmöjligheter, vilket behövdes för utskeppning av glasprodukterna. I samband med bruket fanns också ett båtbyggeri, för en tid ett mindre lergodsgjuteri och 1831-1876 Jungsunds lumppappersbruk.
I början tillverkades här flaskor och dricksglas, på 1890-talet övergick man uteslutande till fönsterglas. Glasbruket tillverkade som första fabrik i Finland pressglas, vilket skedde från 1840-talet. Bruket eldhärjades 1887, 1890 och 1891 vilket gav förutom ekonomiska förluster gav möjlighet till förnyelse. I början av 1900-talet arbetade där ca 100 personer, men bruket överproducerade och tillverkningsmetoderna höll på att bli föråldrade. Grönvik glasbruk gick i konkurs 1903 och lades ner i april år 1907.
Glasbruket motverkade emigration från bygden då den sysselsatte ett stort antal människor i Jungsund och Iskmo. Därutöver fanns också anställda från Belgien, Frankrike, Tyskland och Sverige.
Grönvik efter glasbrukets nedläggning
Efter glasbrukets nedläggning köptes 1917 herrgården och den omgivande trädgården av Erik von Troil, medan övriga ägor så småningom såldes till bland annat lokala bönder.
Under 1970- och 1980-talen skedde en livlig inflyttning och kring 1980 drogs Alskatvägen, från Vasa till Replot/Björköby, genom Grönvik.
I byn finns en badstrand, på vilken organisationen Folkhälsan ordnar simskola om somrarna.
Grönvik gård
Grönvik herrgård är uppförd ca 1780, för en hovrättsassessor i Vasa, Johan Casimir de la Chapelle, och påbyggd under 1800-talet då det fungerade som glasbrukets huvudbyggnad. Herrgården med den omgivande trädgården ägdes i tre generationer av släkten Grönberg som drev glasbruket och i tre generationer av släkten von Troil, därefter i två generationer av släkten Savonheimo och köptes i slutet av 1990-talet av familjen Hästbacka.
Både på herrgården och på en skogsväg bakom den har observerats det som påstås vara spöken.
Källor
- Folk och Föreningar i Iskmo 1906-2006, Iskmo Marthaförening r.f.
- Iskmo-Jungsund förr och nu Del II, "Grönviks gård" s. 133-138, Agnes Vestergård
- Korsholms historia, K. V. Åkerblom
- Uppslagsverket Finland
- Vår hembygd Korsholm 2004-2005
