Grödinge

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Grödinge är ett område i Botkyrka kommunSödertörn i Södermanland.

Innehåll

Namnet Grödinge

Den äldsta bevarade skriftliga nedteckningen av sockennamnet är gjord av kyrkoherde Holmstanus per den 3 juli 1300 (Svenskt Diplomatarium 2 s.328), stavningen är då Grodungy. I en uppteckning från 28 maj 1310, stavas det Grodungi (Svenskt Diplomatarium 2 s.614). Under 1300- och 1400–talen förekommer många stavningsvariationer, dock anses stavningen Grodunge vara den mest vedertagna. I slutet av 1400-talet dyker för första gången stavningen Grödinge upp. Bokstaven ö fanns då inte som egen bokstav, så det är stavat med o, dock i bland med ett litet e ovanför bokstaven o för att markera annat ljud.

Namnet anses vara intressant på grund av att det redan från början syftar på ett helt område, i stället för på någon enskild by. Som vanligt är det svårt att fastslå en exakt betydelse av ett ortnamn, men man anser att namnet bildats av Grodh i betydelsen växande dalgång, den svällande eller den lätt översvämmade och efterledet -inge, det senare i betydelsen dom som kom från en viss plats.

Samhälle

Grödinge socken har från och med år 1300 en väl dokumenterad historia (genom bland annat sockenstämmoprotokoll, kyrkoböcker och liknande). Området ingick i häradet "Övra Tör" (Norra Södertörn), vilket senare bytte namn till "Svartlösa härad".

Tidigare fanns en liten enklav omkring Runstens gård som tillhörde Grödinge. Skolbarnen därifrån åkte skolbuss till Uringe skola. Efter beslut av Kungl.inrikesdepartementet överfördes denna lilla enklav den 1 januari 1958 till Västerhaninge kommun, Västerhaninge församling, Sotholms härad, Värmdö fögderi, samt Haninge landsfiskarlsdistrikt.

Fram till mitten av 1900-talet utgjorde Grödinges södra gräns även länsgräns mot Södermanlands län. I samband med att Överståthållarämbetet (ÖÄ) upphörde (den 31 december 1967) och slogs samman med Stockholms länsstyrelse gjordes vissa gränsförändringar av Stockholms län, vilket bland annat innebar att Hölebo härad bytte län. Den stora gjutjärnstavlan vid väg 569 (mellan Smällan och Skanssundet) som tidigare markerade länsgränsen står dock ännu kvar där gränsen tidigare gick.

Efter beslut av Civildepartementet överfördes från och med den 1 januari 1974 en del av Mörkö församling, Mörkö jordregistersocken, Södertälje kommun, Södertälje domsaga, fögderi, polis-, åklagar- och kronofogdedistrikt, samt en mindre del av Sorunda församling, Sorunda jordregistersocken, Sorunda kommun, Södertörns domsaga, Handens fögderi, polis-, åklagar- och kronofogdedistrikt, till Grödinge församling, Grödinge jordregistersocken, Botkyrka kommun, Svartlösa domsaga, Huddinge fögderi, polis-, åklagar- och kronofogdedistrikt. Konkret innebar det att Grödinges gräns längst i söder flyttades ut i Skanssundet.

Då det stod klart att Grödinge kommun skulle upphöra i och med kommunreformen 1974, var många i Grödinge oroliga att "Grödinges själ" skulle gå förlorad. Då Grödinges befolkningstal vida understeg Botkyrkas, skulle invånarna i Grödinge få demokratiskt underläge i samband med allmänna kommunalval. Man beslutade därför att undersöka möjligheterna till en frivillig sammanläggning 1971, i stället för att bli tvingad 1974.

En lista omfattande 14 punkter, rubricerad "Förutsättningar för sammanläggning 1971", skrevs mellan Grödinge och Botkyrka landskommuner. Denna lista fanns med i beslutsunderlagen, och bifogades protokollen, när respektive kommunfullmäktige fattade beslut om den frivilliga kommunsammanläggningen i december 1969. Listan kompletterades med ett skriftligt gentlemen's agreement mellan de politiska partierna om att villkoren skall ligga till grund för den nya blockkommunens verksamhet i Grödinge, detta för att skydda sådant som ansågs vara särskilt viktigt för bygden. Drivande bakom arrangemanget anses Grödinges kände och stridbare kommunfullmäktigeordförande Bengt Hjelmqvist ha varit.

Det sista kommunfullmäktigesammanträdet i Grödinge hölls fredagen den 18 december 1970. Därmed upphörde Grödinges status som egen kommun, för att i stället ingå i Botkyrka kommun.

Grödinge kyrka

Grödinge kyrka

Kyrkans allra äldsta murar är troligen från 1100-talet. Det anses inte vara sannolikt att man började bygga en stenkyrka på en helt ny plats, varför man kan förutsätta att där fanns en (trä)byggnad redan före dess. Huvuddelen av kyrkobyggnaden är uppförd under det tidiga 1300-talet (enligt uppgift skulle byggnationen ha pågått 1313-1326, varvid kyrkan invigts septuagesimasöndagen 1326. Tillbyggnad har sedan skett under 1400- respektive 1700-talet.

År 1700 skänktes den första kyrkoorgeln till kyrkan. Denna har sedan bytts ut och byggts till, för att i dag innehålla 19 stämmor.

En betydelsefull symbol för bygden har den säregna bonad blivit som i samband med restaureringsarbeten återfanns i kyrkan. Bonaden är vävd under 1400-talet, men tycks aldrig ha funnits med i någon inventarieförteckning. Mönstret består av olika gripar i blått och vitt. Ursprunget är okänt, men den anses vara mycket komplicerad att väva. Bonaden skänktes år 1910 till Historiska museet, och i stället har man nu hängt upp en kopia på orgelläktarens räcke.

Grödinge församling tillhör Strängnäs stift. I nordost utgör Grödinges gräns även gräns mot Stockholms stift.

Skolor i Grödinge

  • Uringe skola
    Tomten donerades 1875 till Grödinge församling, av adelsmannen Hierta (dåvarande ägare till Stora Uringe), för att där bygga en skola. Skolhusen stod färdiga 1877, men huvudbyggnaden brann ner. En ny huvudbyggnad byggdes genast upp på samma grund och stod färdig 1888. Uringe var under en period Grödinges största skola; som mest har skolan rymt cirka hundra barn för tre olika lärare. Skolan lades ned efter vårterminen 2007, efter ett beslut av barn- och ungdomsnämnden i Botkyrka kommun.
  • Snäckstaviks skola
    Nedlagd.
  • Sandbäcks skola
    Nedlagd, huvudbyggnaden står dock ännu kvar i sydöstra hörnet av Malmsjö skolas skolgård.
  • Olberga skola
  • Uttrans skola
  • Malmsjö skola

Arkeologi

Grödinge är rikt på arkeologiska fynd. Utefter en cirka sex kilometer lång och tre kilometer bred sträcka från Viad till Grödinge kyrka finns inte mindre än 1 800 registrerade gravar, fördelade på 43 gravfält och 81 enstaka gravar. (Deckel 1996)

Ortnamnen anger hög ålder: Husby, Viad, Lunderåker, Brytesta/Brötsta, Edstomta och Snäckviken

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg
På andra språk