Gottorp
Från Rilpedia
Gottorp, slott beläget vid staden Schleswig i Schleswig i den nordtyska delstaten Schleswig-Holstein. Slottet är huset Holstein-Gottorps stamslott, och var säte för hertigarna av Holstein-Gottorp under åren 1544-1713 och den danske ståthållarens residens (1731-1848).
Redan i gamla tider hade de schleswigske biskoparna en borg vid namnet Gottorp men den låg omkring 5 km norr om staden och förstördes 1161 av Valdemar den stores ståthållare. Biskopen uppbyggde senare den nya borgen, som 1268 genom byte kom i hertig Eriks av Sönderjylland ägo och som 1295 ombyggdes av dennes son Valdemar IV. 1325 pantsattes Gottorp till den holsteinske greve Geert och förblev i hans ätt till 1459. Utan framgång angreps Gottorp 1328 och 1329 av jutarna samt 1416-17 och 1426 av Erik av Pommern.
Schleswigs och Holsteins första delning 1490 företogs på Gottorp och hertig Fredriks del kallades därefter den gottorpska. Som dansk konung (Fredrik I) vistades han mest på Gottorp, där han även avled 1533. Vid den andra delningen 1544 tillföll Gottorp hertig Adolf, vilkens släktlinje fick sitt namn efter slottet.
Här fanns ett berömt bibliotek (grundlagd 1606) och en konstsamling (grundlagd 1651), vilka 1749 flyttades till Köpenhamn. Under krigen 1676-1700 var Gottorp vid flera tillfällen besatt av danska trupper, och 1721 mottog konung Fredrik IV där ständernas hyllning. 1731-1848 var slottet den kunglige ståthållarens residens och 1834-48 säte för den schleswig-holsteinska regeringen och den schleswigska överdomstolen. 1853-55 inrättades det till kasern och används senare 1865 till regeringsbyråer.
Idag finns två museer varav ett är Nydamskeppet från järnåldern med många dåtida fynd.
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Gottorp, 1904–1926 (Not).
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Gottorp
