Från Rilpedia

Giulio Cesare in Egitto, även kallad Giulio Cesare/Julius Caesar eller Julius Caesar i Egypten (katalognummer: HWV 17), opera seria i tre akter av Georg Friedrich Händel och libretto av Nicola Haym efter ett drama av Giacamo Francesco Bussani. Operan uruppfördes den 20 februari 1724 på King's Theatre, Haymarket, London. Operan utgör Händels höjdpunkt inom operagenren och premiären med dåtidens stora stjärnor kastratsångaren Senesino och sopranen Francesca Cuzzoni i de två huvudrollerna blev bejublad. Verket återuppfördes många gånger under redan under Händels levnad, dock med vissa förändringar i sångstämmorna. Rollen som Giulio Cesare var totalt anpassad till Senesino och ansågs vara hans praktnummer, vilket gjorde att han sjöng den nästan under alla återuppsättningarna.

I modern tid har återuppfördes Giulio Cesare för första gången av Oskar Hagen i Göttingen (stad i det som tidigare var Hannover där Händel först var verksam) 1922.^[1] Sedan mezzosopraner som Marilyn Horne och Kathleen Ferrier och senare countertenorer som David Daniels och Andreas Scholl tagit sig an rollen som Julius Caesar har den blivit en del av standardrepertoaren inom barockopera.

I Sverige uppfördes operan för första gången på Operan i Stockholm den 23 februari 1985 med Mikael Bellini i huvudrollen och på Drottningholmsteatern 2001 med Lawrence Zazzo och Laura Claycomb i huvudrollerna (och svenska mezzosopranen Malena Ernman i rollen som Sesto).

Innehåll 1 Roller 2 Handling 3 Kända arior 4 Referenser

Roller

Rollista med rösttyper som vid uruppförandet

Roll	Beskrivning	Rösttyp	Sångare vid uruppförandet 1724[2]
Giulio Cesare		altkastrat	Senesino
Cleopatra	Egyptisk drottning	sopran	Francesca Cuzzoni
Sesto	Son till den avrättade romerska generalen Pompeo	sopran	Margherita Durastanti
Tolomeo	Farao	altkastrat	Gaetano Berenstadt
Nireno	Cleopatras betjänt	altkastrat	Giuseppe Bigonzi
Cornelia	Mor till Sesto	alt	Anastasia Robinson
Achilla	General över de Egyptiska trupperna	bas	Giuseppe Maria Boschi
Curio	General över de Romerska trupperna	bas	John Lagarde

Handling

Julius Caesar har begett sig till Egypten för att besegra den romerska generalen Pompejus som gjort uppror. När han slår läger kommer Pompejus fru Cornelia och sonen Sesto för att be om fred. De hinner knappt tala färdigt förrän Ptolemaios general Achillas kommer och överräcker Pompejus huvud som gåva till Julius Caesar. Alla romare i lägret, inklusive Julius Caeser, förfasas över detta och Sesto utkräver hämnd. Under tiden försöker Ptolemaios bli ensam regent genom att intrigera mot sin syster Kleopatra. Hon förklär sig till en av sina hovdamer och beger sig till det romerska lägret för att få hjälp av Julius Caesar. På kvällen bjuds romarna på fest hos Ptolemaios och Kleopatra. Sesto utmanar Ptolemaios men grips och Cornelia förs till Ptolemaios fom förälskat sig i henne.

Senare träffas Kleopatra och Julius Caesar i hennes palats, men Achillas smyger in för att lönnmörda Caesar. Caesar undkommer med Kleopatras hjälp och kastar sig i havet för att undkomma. Achillas rapporterar att Caesar dött och vill ha sin belöning, Cornelia, men Ptolemaios vägrar.

Kleopatra har tagit över ledningen för de romerska trupperna för att hämnas Caesars död men de har besegrats av egyptierna och hon har tillfångatagits. Achillas har dock sårats dödligt under striderna och Sesto och Nireno finner honom på stranden. Han erkänner för Sesto att det var han som högg huvudet av Pompejus men att han ångrar sig. Innan han dör ger han Sesto en ring som gör bäraren till ledare över en trupp krigare, alltför att han ska kunna hämnas på Ptolomaios för Pompejus och honom. Under hela händelseförloppet har Julius Caesar gömd betraktat dem och tar ringen från Sesto. Han leder krigarna och besegrar egyptierna och befriar Kleopatra. Sesto dödar i striderna Ptolemaios och får därmed sin hämnd.

Operan avslutas med att Kleopatra kröns till drottning.

Kända arior

• "Svegliatevi nel core" - Sesto (Akt 1)
• "Cara speme, questo core" - Sesto (Akt 1)
• "Non disperar" - Cleopatra (Akt 1)
• "Va tacito e nascosto" - Giulio Cesare (Akt 1)
• "V'adoro pupille" - Cleopatra (Akt 2)
• "L'angue offeso mai riposa" - Sesto (Akt 2)
• "Al lampo dell'armi" - Giulio Cesare (Akt 2)
• "Se pietà di me non senti" - Cleopatra in (Akt 2)
• "Dall'ondo…Aure, deh, per pietà spirate" - Giulio Cesare (Akt 3)
• "La giustizia ha già sull'arco" - Sesto (Akt 3)
• "Da tempeste il legno infranto" - Cleopatra (Akt 3)

Referenser

1. ↑ Sørensen, Inger. Operalexikonet. Bokförlaget Forum, 1993. ss. 210-211.
2. ↑ http://gfhandel.org/1to42.htm