Giovanni Gentile
Från Rilpedia
Giovanni Gentile, född 30 maj 1875 i Castelvetrano, död 15 april 1944 i Florens, var en italiensk filosof och fascistisk politiker. Gentile var anhängare till Benedetto Croce och Hegel, och sade själv att han var fascismens filosof; han spökskrev Fascismens doktrin (1932) åt Benito Mussolini, men benämnde också sitt filosofiska system för aktualistisk idealism.
Innehåll |
Biografi
Giovanni Gentile var professor i filosofi i Palermo, Pisa, och sist (från 1917) i Rom, innan han 1922 blev undervisningsminister i Benito Mussolinis fascistiska regering. Sedan han i tilltagande grad blivit fascistisk, bröt hans forna vän Croce med honom. Han kvarblev i befattningen i regeringen till 1924, och mördades 1944 av antifascister.
Filosofi
Gentiles filosofi utgår från Hegels andebegrepp; ande anser Hegel vara själen, medvetandet och viljan, tolkat både på ett individuellt plan och på ett samhälleligt; genom Hegels teori om anden skapades sålunda den fascistiska teorin om den totalitära staten. Gentile hävdade att anden var causa sui, självgenererande och utan annan orsak än sig själv. Yttermera menade han att anden skapade sig själv, och saknade skapare. Detta förstod Gentile som att anden var fri, eftersom den därmed inte hade något överställt sig. Friheten använder anden, menade Gentile, till sitt eget självförverkligande, och filosofins väsen är inget annat än dess historia, i vilken den rör sig i denna rikting mot förverkligande. Därmed blev Gentile elitistisk i sin människosyn.
Verk
Allmänna verk och om filosofi
- L'atto del pensare come atto puro (1912)
- La riforma della dialettica hegeliana (1913)
- La filosofia della guerra (1914)
- La teoria generale dello spirito come atto puro (1916)
- I fondamenti della filosofia del diritto (1916)
- Sistema di logica come teoria del conoscere (1917-1922)
- Guerra e fede (1919, raccolta di articoli scritti durante la guerra)
- Dopo la vittoria (1920, raccolta di articoli scritti durante la guerra)
- Discorsi di religione (1920)
- Il modernismo e i rapporti tra religione e filosofia (1921)
- Frammenti di storia della filosofia (1926)
- La filosofia dell'arte (1931)
- Introduzione alla filosofia (1933)
- Genesi e struttura della società (postumo 1946)
Historiografi
- Delle commedie di Antonfrancesco Grazzini detto il Lasca (1895)
- Rosmini e Gioberti (1898, tesi di laurea)
- La filosofia di Marx (1899)
- Dal Genovesi al Galluppi (1903)
- Bernardino Telesio (1911)
- Studi vichiani (1914)
- Le origini della filosofia contemporanea in Italia (1917-1923)
- Il tramonto della cultura siciliana (1918)
- Giordano Bruno e il pensiero del Rinascimento (1920)
- Frammenti di estetica e letteratura (1921)
- La cultura piemontese (1922)
- Gino Capponi e la cultura toscana del secolo XIX (1922)
- Studi sul Rinascimento (1923)
- I profeti del Risorgimento italiano: Mazzini e Gioberti (1923)
- Bertrando Spaventa (1924)
- Manzoni e Leopardi (1928)
- Economia ed etica (1934)
Pedagogik
- L'insegnamento della filosofia nei licei (1900)
- Scuola e filosofia (1908)
- Sommario di pedagogia come scienza filosofica (1912)
- I problemi della scolastica e il pensiero italiano (1913)
- Il problema scolastico del dopoguerra (1919)
- La riforma dell'educazione (1920)
- Educazione e scuola laica (1921)
- La nuova scuola media (1925)
- La riforma della scuola in Italia (1932)
Om fascismen
- Manifesto degli intellettuali del fascismo (1925)
- Che cos'è il fascismo (1925)
- Fascismo e cultura (1928)
- Origini e dottrina del fascismo (1929)
- La mia religione (1943, discorso tenuto a Firenze)
- Discorso agli Italiani (1943, discorso tenuto a Roma)
Källor
- Filosofilexikonet, red. P. Lübcke, Stockholm 1984
