Från Rilpedia

Georges Sorel, född 2 november 1847, död 29 augusti 1922, var en fransk filosof och politisk teoretiker. Sorel är kanske mest känd för sina teoretiska bidrag till den revolutionära syndikalismen. Vidare har Sorel genom sina korporativistisk färgade idéer och sin tro på våldet som politisk metod utövat ett indirekt inflytande på fascismen^[1][2].

Sorels politiska författarskap inleddes inte på allvar förrän i fyrtio-årsåldern. Han hade tidigare utbildat sig till civilingenjör. Hans politiska ståndpunkter skiftade kraftigt och upprepat; han var under en tid imponerad av de historiska lagar som han ansåg att Karl Marx hade upptäckt och anslöt sig till dennes filosofi. Snart kom han dock att förkasta detta, och satte istället sin tilltro till det parlamentariska systemet. Det var efter denna period han istället blev syndikalist; kapitalismens fördärvande inverkan på människor skulle motverkas genom gräsrotsverksamhet i form av fackföreningar. Det är för denna period han främst är ihågkommen idag, och det var även då han författade sitt huvudverk Om våldet (1908).

Sorel ändrade emellertid snart uppfattning och gjorde en radikal vändning mot den politiska högern. Bortsett från en kort period omkring den ryska revolutionen 1917 förblev Sorels uppfattningar tillhörande högern. Han uttryckte sin uppskattning för Mussolini och dennes fascism, och Sorels egen filosofi kom i sin tur att influera fascismen. Hans filosofi och teori har spelat en väsentlig roll för de nationella diktatursträvandena^[3].

Externa länkar

• Cahiers Georges Sorel - Mil neuf cent. Revue d'histoire intellectuelle
• Georges Eugène Sorel, 1847-1922
• Georges Sorel and Syndicalism från OswaldMosley.com

Referenser

• Uppslagsordet Sorel, Georges från Nationalencyklopedins internettjänst. Hämtat 4 augusti 2008.

1. ↑ http://www.oswaldmosley.com/people/sorel.html Georges Sorel and Syndicalism
2. ↑ Lilla Focus, sidan 790 och 791, uppslagsordet "Sorel"
3. ↑ Tidens Lexikon, sidan 2516, uppslagsordet "Sorel"