Från Rilpedia

Sir George Stuart White, brittisk fältmarskalk, född 6 juli 1835 i det irländska grevskapet Antrim, död 24 juni 1912 i London, var officer vid Inniskillingsfysiljärerna 1853 och deltog i striderna för det indiska upprorets bekämpande 1857-1859 samt med stor utmärkelse i kriget i Afghanistan 1879-1880.

Befordrad till överstelöjtnant deltog han i Sudanexpeditionen 1884-1885 och, som brigadchef, i kriget i Burma 1885-1886. 1893 efterträdde han lord Roberts som högste befälhavare över trupperna i Indien och uppgjorde som sådan planerna för Chitralexpeditionen 1895 och Tirahfälttåget 1897.

White, som 1895 utnämnts till generallöjtnant, blev vid återkomsten från Indien 1898 generalkvartermästare i hemlandet. När boerkriget utbröt i oktober 1899, blev han befälhavare för trupperna i Natal. Efter åtskilliga strider med boerna inneslöts han med 13 000 man i Ladysmith, en stad som han under svåra förhållanden försvarade tills den undsattes 28 februari 1900. Samma år blev han general och guvernör i Gibraltar. 1903 blev han fältmarskalk. 1905 återvände han till England och utnämndes till guvernör för invalidinrättningen i Chelsea.

Personligt mod, lugn, uthållighet samt besittande en orubblig förtröstan på en lycklig utgång även under de mest prövande förhållanden är karaktärsegenskaper som har tillskrivits White.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).