Från Rilpedia

Koordinater: 57°41′48.1″N 11°58′42.9″O / 57.696694, 11.978583

Göteborgs Konserthus ligger vid Götaplatsens sydvästra del och stod färdigt 1935.

Den 11 maj år 1916 hade Caroline Wijk donerat 700 000 kronor till ett nytt konserthus i Göteborg. Donationen gjordes till minne av hennes son Olof Olofson Wijk som gick bort 1896 i Uppsala, vid 22 års ålder. Motivet löd: "...genom att erbjuda hans fädernestad ett värdigt och vackert konserthus, där musiken, en av guds ädlaste och härligaste gåvor till mänskligheten, kunde idkas till mångas glädje och uppbyggelse". Stadsfullmäktige beslutade den 15 juni 1916 att tacksamt mottaga donationen, och att uppföra ett konserthuset med "enkel och flärdfri karaktär". Man planlade att det skulle stå färdigt till jubileumsutställningen 1923 men på grund av finansiella problem fick det vänta. 1931 utlyste man en arkitekttävling och uppdraget att rita konsertserthuset gick till Nils Einar Eriksson som skolats i funktionalismen men han valde att ge konserthusets yttre en mer traditionell, nyklassicistisk, fasad för att bättre smälta in bland de andra monumentala husen på Götaplatsen. Interiört är huset rikt dekorerat med konstverk och mycket välbevarat och själva konsertsalen med plats för 1 247 personer är klädd med faner av sykomorlönn som ger ett varmt intryck. Byggmästare var Olle Engkvist, och tomten som staden skänkte för bygget hette 31 kvarteret Årnäs.^[1]

Förutom att Sveriges nationalorkester, Göteborgssymfonikerna, har konsterhuset som hemmascen så har till exempel Deutsche Grammophon använt huset som studio för flera inspelningar; Stora salens akustik räknas fortfarande till en av världens bästa. En tillbyggnad av huset gjordes 1999 av White arkitekter.

Innehåll 1 Konserthuset på Heden 2 Se även 3 Externa länkar 4 Källor

Konserthuset på Heden

Föregångaren till Konserthuset på Götaplatsen låg på den västra delen av Heden och invigdes 11 februari 1905 med en 55 man stor orkester som spelade under ledning av Tor Aulin. Ritningarna var gjorda av arkitekten Ernst Krüger². Detta konserthus i trä var vid denna tiden Sveriges största musiklokal och rymde 1285 personer och det var i dessa lokaler som Wilhelm Stenhammar gästades av kompositörerna Jean Sibelius och Carl Nielsen. Konserthuset brann ner den 13 januari 1928. Räddat var bland annat partituret till Södermans katolska mässa (enda exemplaret), liksom den stora Bechsteinflygeln. Dock blev Malmsjös först tillverkade taffelpiano från 1873 samt den stora och unika orgeln, lågornas rov.¹

Se även

• Stenhammarsalen
• Konserthus

Externa länkar

• Officiell webbplats
• Arkitekt Nils Einar Eriksson (Inspelad intervju där Nils Einar Eriksson berättar om uppförandet av Göteborgs Konserthus.)

Källor

• Göteborgs Symfoniker 75 år - en minnesskrift, Gustaf Hilleström 1980

Noter

1. ↑ Göteborgs Kommunal Kalender 1961, red. Alvar Westman, Göteborgs Stads Statistiska Byrå, Wezäta, Göteborg 1961 s.319

¹ Gustaf V och hans tid 1928-1938, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13379-8 s.11

² Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist/R. Scander/A. Bothén 1982 s.79