Fysisk planering
Från Rilpedia
| Denna artikel ingår i serien om A R K I T E K T U R |
||
| Arkitektur | ||
| Arkitekt | ||
| Arkitekturens historia | ||
| Arkitekturteori | ||
| Arkitekturtermer | ||
| Betydelsefulla arkitekter | ||
| Byggnadsverk | ||
| Byggnadskonstruktion | ||
| Byggnadsmaterial | ||
| Byggnadstyper | ||
| Landskapsarkitektur | ||
| Inredningsarkitektur | ||
| Fysisk planering | ||
|
Fysisk planering är en inriktning inom arkitektur som behandlar hur mark används för olika aktiviteter och byggnader, och de metoder som används för att styra markanvändningen. När arkitekter ritar husen och insidan i dessa är det planarkitekterna (fysiska planerare), planingenjörer eller landskapsarkitekter som ritar var husen ska stå och hur de ska stå i förhållande till varandra. Fysisk planering omfattar även utformningen av bebyggelsestruktur, grönstruktur, infrastruktur, arbetsplatsområden etc.
Fysisk planering som företeelse i Sverige kan härledas ända tillbaka till 1600-talets stadsplaneläggningar (rutnätsstaden) och i en vidare mening ända tillbaka till medeltiden genom Byggningabalken i Svea Rikes Lag. Ett av de övergripande målen för den fysiska planeringen är att planera för en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av den fysiska miljön och dess invånare.
Utbildning inom fysisk planering
I Sverige finns utbildningsprogram för fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona under samlingsbeteckningen The Swedish School of Planning. Dessutom finns ingenjörsutbildningar med inriktningar mot fysisk planering vid bland andra Lunds tekniska högskola, Chalmers, KTH, Högskolan i Gävle och Luleå tekniska universitet och många arkitektutbildade väljer att fördjupa sig inom fysisk planering.
Se även
- Stadsplanering
- Planeringsarkitekt
- Regionplan
- Översiktsplan
- Detaljplan
- Områdesbestämmelser
- Miljökonsekvensbeskrivning
- Boverket
- Jan Gehl
- Gordon Cullen
