Fylogeni
Från Rilpedia
Med ordet fylogeni avses en hypotes om släktskap mellan olika organismer, ofta illustrerad i form av ett fylogenetiskt träd. En fylogeni skapas genom en fylogenetisk analys av karaktärer. Historiskt sett har man använt sig av en organisms yttre morfologi och fysiologiska egenskaper när man har rekonstruerat fylogenier, men i och med molekylärbiologins framsteg och utvecklandet av effektiva sekvenseringsmetoder för DNA har även genetiken blivit viktig för att konstruera hypoteser och förstå den evolutionära utvecklingen.
Det finns olika metoder att ta till hjälp för att utreda släktskapsförhållandena mellan olika organismer. Den metod som blev genombrottet för fylogenetisk systematik brukar kallas för kladistik och grundar sig på idéer som formulerades av den tyske entomologen Willi Hennig på 1950-talet. För stora datamatriser, till exempel från gensekvenser, har ett flertal datorprogram utvecklats för olika typer av analyser.
Metoder för upprättandet av molekylära fylogenier grundar sig vanligen på en av följande typer:
- parsimoni – där minst antal karaktärsändringar bäst avspeglar evolutionen.
- neighbour-joining – där största möjliga likhet bäst avspeglar evolutionen
- maximum likelihood – där det träd som har högst sannolikhet för föreliggande data under en vald evolutionsmodell bäst avspeglar evolutionen.
- bayesiansk analys – ger sannolikheten för grupper ordnade i släktskapsträd givet data, evolutionsmodell och apriori-sannolikheter.
En annan metod som används av vissa paleontologer är stratokladistik, där man kodar stratigrafiska data i matrisen på samma sätt som man kodar morfologiska data. Traditionellt sett har paleontologer byggt sina hypoteser om släktskap på en kombination av data från morfologi och arternas stratigrafiska läge. Dessa metoder kan dock sällan testas eftersom man inte har specifierat de morfologiska karaktärer man använder som grund för sin fylogenetiska hypotes.
Termer inom fylogenetisk teori och systematik inkluderar:
- Monofyletisk, är en grupp som består av en gemensam stamfaders alla avkomlingar. Det vill säga gruppen innehåller alla ättlingar till sin närmaste gemensamma förfader. En monofyletisk grupp kallas ibland för en klad.
- Parafyletisk, är gruppen om den innehåller vissa men inte alla ättlingar till sin närmast gemensamma förfader.
- Polyfyletisk, betyder att gruppens organismer inte har en nära, gemensam stamfader.
- Systergrupper, som är två klader vilka är närmast släkt med varandra (alltså två monofyletiska klader som uppkommit ur samma anfader).
- Synapomorfi, som betecknar en karaktär vilken definierar en monofyletisk grupp (till exempel fjädrar, som ju bara förekommer hos fåglar).
Den systematiska klassificeringen av organismer baseras i modern forskning i regel på resultatet av en fylogenetisk analys.
Externa länkar
- Introduction to Phylogeny, University of California Museum of Paleontology
|
||||||||||||||
