Kriminalvården
Från Rilpedia
| Kriminalvården | |
 |
|
| Departement | Justitiedepartementet |
|---|---|
| Län | Östergötland |
| Kommun | Norrköping |
| Organisationstyp | Statlig förvaltningsmyndighet |
| Organisationsnummer | 202100-0225 |
| Myndighetschef | Lars Nylén, generaldirektör |
| Instruktion | SFS 2007:1172 |
| Webbplats | www.kriminalvarden.se |
Kriminalvården, tidigare Kriminalvårdsverket, det statliga verk som sedan kriminalvårdsreformen 1974 handhar svensk kriminalvård och därmed verkställande av straff. Kriminalvården består av huvudkontoret och 6 regioner samt transporttjänsten med stab i Norrköping.
Innehåll |
Historik
Kriminalvårdsverket var tidigare flera myndigheter.
Fångvårdsstyrelsen, sedermera Kriminalvårdsstyrelsen, började sin verksamhet den 3 februari 1825. Fram till 1998 utgjorde varje anstalt, häkte och frivårdskontor en egen myndighet på lokal nivå. År 1998 ersattes dessa drygt 140 myndigheter av lokala kriminalvårdsmyndigheter. Kriminalvårdsstyrelsen var central förvaltningsmyndighet för kriminalvården och chefsmyndighet för de 35 lokala kriminalvårdsmyndigheterna (2005) och Transporttjänsten.
Genom en reform som genomfördes den 1 januari 2006 avvecklades de lokala kriminalvårdsmyndigheterna, Transporttjänsten och Kriminalvårdsstyrelsen och en ny myndighet, Kriminalvården, inrättades.[1]
Huvudkontoret
HK är den centrala ledningen inom kriminalvården. HK finns i Norrköping. Föregångaren till HK och KVS inrättades 3 februari 1825 och gick under beteckningen Fångvårdsstyrelsen, med säte på Långholmen, Stockholm.
Kriminalvårdens generaldirektörer
Fångvårdsstyrelsen
 |
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
- (?) Gustaf Fridolf Almquist
- 1855, feb-maj Louis de Geer (tf)
- 1910 - 1927 Viktor Almquist
- 1960 - 1970 Torsten Eriksson
Kriminalvårdsstyrelsen
- 1970 - 1987 Bo Martinsson
- 1987 Ulf Larsson (avgick sedan Stig Bergling avvikit under permission)
- 1987 - 1994 Björn Weibo
- 1994 - 2003 Bertel Österdahl
- 2003 - 2004 Lena Häll-Eriksson (avgick sedan ett stort antal rymningar gjorts från anstalter med hög säkerhetsklassning)
- 2004- Lars Nylén
Anstalter
|
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Häkten
|
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Frivården
Frivården ansvarar för övervakning av villkorligt frigivna, personer dömda till skyddstillsyn, samhällstjänst och intensivövervakning. Frivården utför också ett stort antal personutredningar varje år. Det är tingsrätterna i Sverige som begär att frivården utför denna uppgift. Frivården genomför även en lång rad av påverkansprogram, exempelvis Prism, One to One, Prime for life, ROS, BSF, ART, IDAP, med flera. Det krävs stor kompetens för att arbeta som frivårdsinspektör. Man måste både ha förmåga att motivera, skapa tillit, påverka och hjälpa. Samtidigt är man även tvungen att klara av att sätta gränser och stå upp för ett rättsäkert agerande. Som frivårdsinspektör bör du ha en god förmåga att kunna samverka med socialtjänst, landsting samt andra vårdgivare. Många frivårdsinspektörer är socionomer, beteendevetare, jurister eller samhällsvetare.
Tjänstedräkt
Kriminalvårdens personal i klientnära arbete bär tjänstedräkt, i dagligt tal kallad uniform. Uniformerna består i grund av en ljusare blå skjorta med mörkblå slips, slipsen har kriminalvårdens vapen med en röd linjer över och under, mörkblå byxa samt mörka skor. Kriminalvården tjänstedräkt består även i en mörkblå pikétröja, en stickad tröja (kallad NATO-tröja), slipover och pullover samt polotröja. Som ytterkläder finns jacka, vindjacka och parkas. Kriminalvårdspersonalen kan även till tjänstedräkt bära kavaj och långrock (vanligtvis vid speciella tillfällen). Tjänstedräkten är uppmärkt med kriminalvårdens vapen mot svart bakgrund på vänster arm. Till tjänstedräkten bär kriminalvårdens personal namnbricka där namn samt befattning anges. Till tjänstedräkten kan även viss utrustning bäras, till exempel batong, handfängsel, pepparspray och kommunikationsradio. Personal som tjänstgör vid frivården bär inte tjänstedräkt.
Kriminalvårdens befattningar
Kriminalvårdare
Den vanligaste befattningen inom kriminalvården är kriminalvårdare, det vill säga den del av personalen som jobbar närmast klienterna (de intagna) i anstalt. Kriminalvårdaren kan ha varierande arbetsuppgifter och kan både jobba med säkerhets- och tillsynsuppgifter, vilket är vanligast, men även med behandlande arbetsuppgifter (programverksamhet).
Kriminalvården har de senaste åren gått från att vara en ganska "platt" organisation till en organisation med klar befälsordning. En kriminalvårdare kan därför bli utsedd till att ha ett funktionsansvar som någon typ av befäl, exempelvis vakthavande befäl eller larmchef. Detta är en återgång till en tidigare organisationsform, då med befälsgraderna övertillsynsman och tillsynsman.
Vakthavande befäl
Vakthavande befäl är lik polisens vakthavande befäl och fungerar som operativ chef eller arbetsledare. Det är även denna person som har högsta befälet på landets slutna enheter under icke kontorstid. Vakthavande befäl har till uppgift att fatta beslut i klientfrågor, arbetsleda personalen, planera den dagliga verksamheten samt fungera som incidentledeare.
Larmchef
Larmchef är, som namnet antyder, chef vid larm. Larmchefen är det vakthavande befälets förlängda arm och har till uppgift att verkställa de beslut som vakthavande befäl tar vid en incident. Larmchefen har ingen befälsrätt när det är normalläge, det vill säga då ingen incident har inträffat.
Programledare
Programledare är den person som leder den programverksamhet där de intagna rehabiliteras eller får hjälp med sina problem. Kriminalvården har flera olika behandlingsprogram, innehållande allt från behandling för missbruk till hjälp med våldsbenägenhet.
Produktionsledare
Produktionsledare är de personer som ansvarar och leder arbete i den produktion som kriminalvården har, se Krimprod.
Frivårdsinspektör
Handläggare i Frivården av klientärenden.
Kriminalvårdsinspektör
Kriminalvårdsinspektör är den person som är chef för en enhet (anstalt, häkte eller frivård) eller chef för en del av en enhet, det vill säga en eller flera avdelningar. Kriminalvårdsinspektören har ansvar både för de intagna och för personalen men jobbar även med verksamhetsplanering och organisationsfrågor för den enhet han eller hon är chef för. Kriminalvårdsinspektören kan även ha speciella arbetsuppgifter, såsom ansvarig för säkerheten vid en enhet och kallas då kriminalvårdsinspektör, säkerhet. Detta kan innebära personalansvar för säkerhetspersonal och oftast är då kriminalvårdsinspektören chef över de vakthavande befälen. Kriminalvårdsinspektör förkortas kvinsp inom kriminalvården.
Kriminalvårdschef
Kriminalvårdschef är den person som är chef för ett lokalt verksamhetsområde. Ett verksamhetsområde är vanligtvis geografiskt bundet till en stad, där kriminalvårdschefen kan ha en eller flera enheter under sig. Är det en större enhet, som till exempel Anstalten Kumla, har kriminalvårdschefen oftast bara den enheten under sig. Kriminalvårdschef förkortas KVC inom kriminalvården.
Regionchef
Regionchef är en person som är chef för en av kriminalvårdens sex regioner. Dessa är region syd, mitt, öst, väst, nord och Stockholm. Regionschefen har en stab med olika experter som har till uppgift att dels vara enheterna och verksamhetområdena behjälpliga inom sitt specialområde men även att följa upp och se till att uppgifter som ges av huvudkontoret eller regionskontoret verkställs. I regionskontorets stab finns det experter såsom personal-, rättsvårds-, programexpert med mera, men även personer med titeln inspektör, exempelvis säkerhetsinspektör. De senare ska inte förväxlas med kriminalvårdsinspektör, då säkerhetsinspektören inte har någon enhet under sig eller något personalansvar.
Generaldirektör
Generaldirektörens stab, huvudkontoret, har samma struktur som regionernas staber men mer omfattande, samt andra arbetsuppgifter. Huvudkontoret är uppdelat i enheter som har chefer, experter och handläggare. Se även lista med innehavare av befattningen.
Övriga
Utöver de befattningar om nämnts ovan har kriminalvården även administrativ personal som kanslister, personalassisteneter, ekonomiassistenter med flera. Det finns även befattningar som kock, lärare, studieledare, lokalvårdare, fastighetstekniker samt utbildare på kriminalvårdens personalutbildningsenheter, KRUT.
