Från Rilpedia

Rudolf Fredrik Berg, vanligen kallad R.F. Berg, eller Fritz Berg, född 31 maj 1846 i Stockholm, död därstädes 8 december 1907, ingenjör, industriman, politiker, frikyrko- och nykterhetsman. Son till Fredrik Theodor Berg.

Berg genomgick 1865-68 Teknologiska Institutet och blev år 1873 disponent för Skånska Cement AB i Malmö. Han ledde också en rad andra bolag, som till exempel Malmö-Limhamns Järnväg och AB Stranden. Han var ledamot av Malmö stadsfullmäktige från år 1882. Berg hade mycket stor betydelse för den svenska cementindustrins utveckling, och det av bolaget tillverkade cementet exporterades till flera världsdelar.

Berg hade ett starkt socialt engagemang och åtnjöt en avsevärd popularitet bland arbetar- och fiskarbefolkningen på Limhamn. Han hade mycket stor betydelse för tillkomsten av Limhamns municipalsamhälle och senare köping och brukade av denna anledning kallas ”Limhamnskungen”. Han visade också stort intresse för egnahemsfrågan.

Berg accepterade fackföreningarna som motpart och var drivande vid bildandet av Svenska Arbetsgivareföreningen. Han gav också starkt stöd till den unge Gustav Möller, sedermera socialminister, något som anses ha bidragit till den samförståndsanda som kom att känneteckna den svenska modellen.

Berg var även en drivande kraft vid bildandet av Malmö föreläsningsförening (1882, sedan utvidgad till Malmö biblioteks- och föreläsningsförening), av Södra Sveriges ångpanneförening (1895) och av föreningen Malmö högre handelsinstitut (1904), i vilka han från början var ordförande. Berg var också drivande bakom tillkomsten av Betelkyrkan på Lugnet i Malmö (invigd 1886) och tillsammans med fängelseläkaren Thure Petrén tog han initiativet till inrättandet av Malmös första arbetsförmedling (öppnad 1905).

I begravningsprocessionen på Limhamn deltog bortåt 700 personer, även många arbetare och fiskare. Han står sedan år 1940 staty på Limhamn och hans namn går igen på flera platser därstädes, som R.F. Bergsgatan, Bergaskolan och R.F. Bergs förskola.