Fritiof Enbom
Från Rilpedia
.jpg)
.jpg)
Johan Fritiof Enbom, född 7 september 1918 i Överluleå, död 11 september 1974.
11 februari 1952[1] greps den förre journalisten vid tidningen Norrskensflamman och SJ-anställde Fritiof Enbom anklagad för spioneri. Enbom blev även kallad Bodenspionen. Han hade arbetat som journalist på kommunistiska Norrskensflamman i Luleå.
Enbom hade självmant berättat om sitt spioneri för sin hyresvärd, som till slut kontaktade säkerhetstjänsten. Efter Enbom greps ytterligare sex personer.
Fritiof Enbom hade enligt polisutredning samlat in material om bland annat försvarsanläggningar i norra Sverige, till exempel om Bodens fästning. Upplysningarna hade Enbom enligt egen uppgift sedan förmedlat till Sovjetunionen. Det har visat sig att det mesta av Enboms ihopsamlade material bestod av offentliga handlingar eller sådant som var allmänt känt i Boden med omnejd. Den avhoppande NKVD-chiffören och KGB-residenten, Vladimir Petrov hävdar att Fritjof Enbom rekryterades och sköttes av NKVD men 1946 så överfördes Fritjof till GRU.[2]
Den 31 juli 1952[3] dömdes Enbom och Hugo Gjersvold till livstids straffarbete medan fyra av de andra fick fängelsestraff av varierande längd. Flera skribenter har ifrågasatt ifall någon av dem, utom Enbom, gjort sig skyldig till något straffbart. I ett par fall har det visats att de åtalade dömts för att ha röjt försvarsanläggningar som inte existerade, eller som inte byggdes förrän efter att det påstådda brottet skulle ha begåtts.
Efter att Fritiof Enbom hade avtjänat sitt straff levde han tillbakadraget och gjorde inga intervjuer. De ansökningar om resning i målet som har gjorts gällde de andra dömda, inte honom.
En fackutredning i ämnet är Arne Trankells Chef för Grupp Norr : en dagdrömmares fantasier i skuggan av det kalla kriget. En äventyrsroman inspirerad av Enbomaffären är Josef Stenlunds Fjärde spionen. Journalisten Tomas Bresky skrev Kodnamn: Mikael - spionaffären Enbom och kalla kriget, utgiven 2008 på Ordfront.
En officiell utredning gjord av överstelöjtnant Stellan Bojerud finns vid Försvarshögskolan i Stockholm. FHS 21 952:61314. Stellan Bojerud har också skrivit boken Livstidslögnen (Sivart Förlag, 2008) om Enbomaffären. Han konstaterar att processen var en rättsskandal där åklagaren Rhyninger vilseförde rätten med felaktiga påståenden, och konstaterar ingen RÅ har tagit upp någon av domarna trots försök till resning från de oskyldigt dömda.
Innehåll |
Källor
Fotnoter
- ↑ Agrell, Wilhelm: Venona - Spåren från ett underrättelsekrig, Historiska Media, Lund 2003, sid. 242. ISBN 91-89442-84-9.
- ↑ Agrell, Wilhelm: Venona - Spåren från ett underrättelsekrig, Historiska Media, Lund 2003, sid. 194. ISBN 91-89442-84-9.
- ↑ Lennart W, Frick; Lars Rosander: Bakom hemligstämpeln, Historiska Media, Lund 2004, sid. 287. ISBN 91-85087-11-8.
Tryckta källor
- Lennart W, Frick; Lars Rosander: Bakom hemligstämpeln, Historiska Media, Lund 2004. ISBN 91-85087-11-8.
Lästips
- Cronqvist, Marie, Enbomaffären skakade Sverige (2005) Populär historia. (nr. 12).sid. 24-28.
