Från Rilpedia

Fria Teatern grundades i Stockholm 1968.

Den första pjäs som sattes upp bar namnet "Hur började eländet?" och syftade på Stockholms stads förvandling till storstad. Premiären begicks på Stockholms stadsmuseum och många föreställningar spelades sedan utomhus på stadsmuséets gård vid Södermalmstorg.

Ryktet spred sig och föreställningen efterfrågades på andra platser. Därför tog den fem man starka teatergruppen ofta tunnelbanan till olika spelplatser runt om i Stockholmstrakten. Rekvisitan som bestod av en hatt, en historiebok och några gasmasker, fick plats i en plastpåse.

Några år senare började teatern turnera runt genom Sverige med pjäser om avfolkning och bruksnedläggelse.

1973 spelades revyn "Härliga Tider" i Vitabergsparken i Stockholm inför ett mångtusenhövdat publikhav. Den spelades sedan runtom i huvdustadens parker i regi av Stockholms Parkteater.

Sedan 1979 har teatern huserat i Högdalen. Här började man med att spela revyer och kabaréer om förortslivet. Teaterns största publiksuccé handlade om Bamse - världens starkaste björn. Fria teatern har satt upp två pjäser om denne björn och dessa föreställningar har setts av 142 000 barn och vuxna.

Under 80-talet samarbetade teatern med den tyske regissören och teaterpedagogen Rudolf Penka. Han var under några år, fram till sin död 1990, teaterns konstnärlige fader och satte bl a upp "Anne Franks dagbok" och "Utsikt från en bro" av Arthur Miller. Hans idéer om den mänskliga teatern och om konsten som försvarare av humanistiska värden är Fria Teaterns ledstjärna sedan dess.

Sedan starten 1968 har gruppmedlemmar slutat och nya har kommit till. Kvar från starten är Birgitta Sundberg och Håkan Jonson som delar den konstnärliga ledningen.

Fria Teatern har en repertoar där vuxen-, barn- och ungdomsföreställningar spelas parallellt. Idag finns två scener, en i Högdalen (sedan 1979) och en på Kungsholmen (sedan 2001).