Från Rilpedia

Freemover, gäststudent eller gäststuderande är en internationell student som har tagit sig till ett lärosäte utomlands på egen hand, utan utbytesavtal med ett universitet i hemlandet. Detta i motsats till så kallade utbytesstudenter. Utländska medborgare som har bott i landet i många år inkluderas ibland i begreppet - om de inte kan tala landets språk och därmed inte uppfyller kraven på allmän högskolebehörighet.

Svenska Institutet [1] hjälper svenska lärosäten att marknadsföra utbildningar till presumtiva gäststudenter, och erbjuder stipendium.

Vissa lärosäten, t.ex. Mittuniversitetet, har beslutat att endast tillåta gäststudenter utan uppehållstillstånd i EU att ansöka till hela utbildningsprogram och kursblock, i praktiken enbart magister- och masterutbildningsprogram, medan andra även tillåter freemovers att läsa på grundläggande nivå.

Åren 1985 till 1993 ombesörjdes universitetens antagning av free movers centralt av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), men hanteringen decentraliserades därefter till de enskilda lärosätena^[1]. Sedan läsåret 2007/08 tillhandahålles återigen central antagning av studera.nu.

Studieavgifter

Idag är utbildning vid svenska universitet och högskolor avgiftsfri, förutom en obligatorisk medlemsavgift i studentkåren. Detta gäller även gäststudenter. I utredningen "Studieavgifter i högskolan"^[2] av Erland Ringborg, före detta generaldirektör för Svenska Institutet, föreslås att en avgift införs från och med höstterminen 2008, eventuellt successivt. Utredaren föreslår att möjligheterna till stipendier via Svenska institutet bör utökas. Utredaren föreslår vidare att avgift inte skall utgå vid för gäststudenter från EES-länder och inte heller för forskarstuderande.

Studieavgiftsutredningen kritiserades av många remissinstanser Högskolor fruktar studieavgift, Dagens Nyheter 2006-10-26. Systemet förväntades leda till minskat antal studenter och en ökad administration, bland annat för att hantera stipendier. Utredaren hade inte tagit i beaktande att många gäststudenter får anställning i Sverige och är en resurs inom svensk forskning och svenskt näringsliv^[3], inte minst i tider av förväntad ingenjörsbrist till följd av de stora pensionsavgångarna. Sveriges Förenade Studentkårer tog bestämt avstånd från utredningen, eftersom förslaget innebar en avsvängning från principen att högre utbildning betraktas som en offentlig angelägenhet, och eftersom man trodde att förslaget skulle göra Sveriges mindre attraktivt som studieland och därmed motverka internationalisering. ^[4] Man är rädda att detta öppnar för studieavgifter för fler studenter.

I länder som infört studieavgift, t.ex. Storbritannien och Danmark, minskade antalet freemovers kraftigt initialt, men antalet har sedan återhämtat sig^{[källa behövs]}. Om antalet studenter som är medborgare från länder utanför EES och EU minskar kraftigt efter att en studieavgift för dessa införts kan detta innebära ett stort ekonomiskt avbräck för bland annat tekniska högskolor och naturvetenskapliga institutioner, som ofta har en hög andel sådana studenter idag, till exempel Blekinge tekniska högskola och KTH. Lärosätenas utbud av naturvetenskapliga kurser och inriktningar, i synnerhet på avancerad nivå, kan därmed minska. Förslaget om införande 2008 skulle sammanfalla i tiden med neddragningar och permitteringar inom universiteten.

Bl.a. Norge har beslutat att inte införa studieavgifter.

Beslut i ärendet skulle enligt dåvarande regering (s) tas av riksdagen under hösten 2006, efter att remissbehandlingen fram till 27 oktober 2006, men den regeringen tog aldrig beslut i frågan. I juni 2008 meddelade hög­skole- och forskningsminister Lars Leijonborg (fp) att regeringen föreslår att avgifter för ­utomeuropeiska studenter införs senast den 1 januari 2010.^[5][6]. En proposition som väntas behandla frågan förbereds i Regeringskansliet (november 2009). Meddelandet möttes samma dag av kritik av Sveriges Förenade Studentkårer^[7].

Källor

1. ↑ Berith Ramstedt, "Free movers som resurs och strategi - utländska studenter i det svenska utbildningssystemet", Institutet för framtidsstudier, arbetsrapport 2003:6, ISBN 91-89655-35-4
2. ↑ Erland Ringborg, "Studieavgifter i högskolan", Regeringskansliet, Statens offentliga utredningar SOU 2006:7
3. ↑ KTH:s remisssvar på studieavgiftsutredningen, dnr V-2006-0797, 2006-10-24.
4. ↑ Remissvar Sveriges Förenade Studentkårer, dnr PU2-1/0607, 2006-09-15
5. ↑ Regeringskansliet, "Regeringen vill införa avgifter för utländska studenter", Pressmeddelande 2008-06-23
6. ↑ Inte längre gratis studera i Sverige, Dagens Nyheter 2008-06-23
7. ↑ Sveriges Förenade Studentkårer (SFS), "Studieavgifter kostar mer än det smakar", Pressrelease 2008-06-23