Folkrätt

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Folkrätten)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Folkrätten (latin: Ius gentium) är en juridisk disciplin och den offentliga delen av internationell rätt. Folkrätten är det rättssystem som reglerar förhållandet mellan stater. Internationella organisationer, till exempel FN, Internationella Röda Korset och Internationella domstolen i Haag, företag och enskilda individer berörs emellertid också av folkrätten.

Folkrättens rättskällor utgörs av internationell sedvänja och av internationella avtal. Den primära folkrätten innehåller regler som är bindande även för de stater som inte ratificerat tillämpligt internationellt avtal eller erkänner viss internationell sedvänja. Dessa rättsregler kallas ius cogens och omfattar bland annat förbudet mot folkmord. Det innebär att även stater som inte undertecknat 1948 års folkmordskonvention, eller ens är med i FN där de gemensamt tvingande stadgarna omfattar förbud mot folkmord, av majoriteten av världens stater anses bundna av förbudet mot folkmord i all fall. Detta trots att stater normalt sett anses vara suveräna. Regeln om staters suveränitet upphävs alltså vid de grova brott mot mänskligheten som anses omfattas av jus cogens-reglerna.

Termen "folkrätt" härstammar från romerska rättens begrepp ius gentium. Begreppet tillkom för den del av rätten som behandlade andra folk än romarna, varav namnet, och stod i motsats till ius civile, medborgarnas rätt, det vill säga människors rättigheter och skyldigheter inom staten Rom. En mer beskrivande benämning är engelskans "Public international law", alltså "Allmän internationell lag".


Innehåll

Folkrättens omfattning

Bland de områden som folkrätten omfattar kan nämnas:


Traktater inom folkrätten

Folkrätten omfattar en mängd internationella avtal, traktater. Här listas de mer kända.

Kritik

Folkrätten har kritiserats från bl.a. liberaler och neokonservativa som i sin tolkning av folkrätten betonar staters rätt till "inre angelägenheter" mer än människornas rätt till frihet från förtryck. Kritikerna menar istället att de mänskliga rättigheterna bör vara överordnade övriga delar av folkrätten och att andra stater bör vara skyldiga att ingripa när brott mot de mänskliga rättigheterna begås, även om detta innebär att man bryter mot folkrätten. [källa behövs]

Se även


Personliga verktyg