Förmögenhet
Från Rilpedia
Förmögenhet, värdet på en persons kapital, det vill säga tillgångar minus skulder.
Innehåll |
Historiskt
Människor som besitter en stor förmögenhet har genom historien spelat en framträdande roll i samhället. Samhället brukar traditionelltsätt delas upp efter förmögenhet, eftersom förmögenhet är makt. I ett feodalsamhälle står kungen högst efter som denne kan ta (vanligtvis) vilken egendom som helst inom riket i anspråk. Kungen besitter även förmånen att kunna ta upp skatt. I katolska länder och i det medeltida Sverige besatt även kyrkan makten att ta upp skatt och blev därigenom stark inflytelserik i samhället, genom en förmögenhet som kunde mäta sig med statens. I ett mordernt samhälle har staten denna roll och är där med samhällets mest inflytelserika roll. Dock ska inte utomstatliga aktörer med omfattande rikedomar och förmögenher underskattas när det gäller inflyttande i samhället.
Människors sätt att bygga sina förmögenheter på har varierat genom historien, under medeltiden var gods och markegendomar en viktig faktor för att bygga en förmögenher eftersom dessa producerade viktiga råvaror som kunde säljas eller förädlas. Under 1700 och 1800-talet började människor som bedrev handel bli allt mer förmögna, främst personer som kunde kopplades till ostindiskakompanier. Dessa kunde köpa varor för en billig penning i asien för at sälja den för en betydligt större summa i hemlandet och där igenom generera en avkastning. När handel blev en viktig källa till att bygga en förmögenhet på växte plötsligt en mäktig och stark borgarklass fram, som inte besatt de viktiga privilegium och titlar som andra mäktiga klasser besatt. Detta skulle i sig leda till föränringar i klassamhället. Under 1800-talet skulle industrialismen bidra till att innovatörer och uppfinnare snabbt kunde förskaffa sig en större förmögenhet. Nya produkter kunde säljas och där i genom få pengar. Efter andra världskriget har aktiehandel och börsen blivit ett sätt att snabbt förskaffa sig en stor förmögenhet.
Ideologi
Förmögenhet och dess roll i samhället har även spelat en viktig roll i utvecklandet av politiska ideologier. Genom att de förmögna även traditionelltsätt har varit det mäktigaste i samhället har ideologier som kommunism och socialism uppståt. Dessa ideologier hävdar i huvudsak att stora förmögenheter ska skingras och att alla ska besitta en [mer eller mindre] lika stor förmögenhet var, och därigenom skapa ett rättvist och jämnlikt samhälle där alla är lika mäktiga.
Under 1900-talet har andra kritiska ideologier bildats. Främst [gröna] ideologier som hävdar att strävan efter en förmögenhet och systemet av kapitalism kommer endast bidra till att jorden och dess resurser kommer utarmas. kapitalismen och stävan till en så stor förmögenhetsom möjligt drivs i huvudsak av girighet och inte av förnuftet.
Liberalism och konservatism hävdar i huvudsak att männsikor själva skapar sina förmögenheter och besitter en fri vilja att göra så. Att skaffa en förmögenhet blir därför en motor till företagsamhet och kommer därigenom bidra till samhället. De vill att kapitalet ska kunna flöda fritt, utan hinder och utan inblandning av staten. Detta kommer per se leda till att människor som är framgångsrika och kan producera produkter som attraherar kapital bli rika. Aktörer utanför staten kommer där med bli stark inflytelserika på samhället.
