Eyjafjallajökull

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Eyjafjallajökull sedd från Skógar
Gígjökull med issjö

Eyjafjallajökull ['ei.jaˌfjatl.aˌjœ.kʏtl] (”Öfjälljökeln” – namnet har med de närbelägna Västmannaöarna att göra) är en av Islands mindre jöklar och ligger norr om byn Skógar och väster om Mýrdalsjökull i kommunen Rangárþing eystra.

Jökeln ligger på en 1 666 meter över havet hög stratovulkan, som alltsedan istiden har varit tämligen aktiv. Dess äldsta stenar är 700 000 år gamla. Dess senaste utbrott ägde rum 18211823 och orsakade ett våldsamt jökellopp. Vulkanens caldera har en diameter på ungefär tre–fyra kilometer. Det finns också ett flertal andra nutida mindre kratrar på berget, som sträcker sig över nästan 30 kilometer.

Jökeln täcker en yta på ungefär hundra kvadratkilometer. Några sidojöklar når ända ner i dalen; den mest betydande av dem är Gígjökull. Gígur är det isländska ordet för krater och faktiskt utgår den från den isfyllda huvudkratern, och når mer än 1 200 meter ner i Þórsmörk och mynnar ut i en liten issjö.

Eyjafjölls sydkant, varpå jökeln vilar, utgjorde en gång i tiden havskust. Efter att den har flyttat sig omkring fem kilometer söderut, störtar idag talrika vattenfall nerför branten, över de gröna mosstäckta kanterna, varöver jökelns topp reser sig. En förtjusande vy kan ibland ses vid sydlig storm, då vinden blåser vattenslöjorna uppför berget, så att vattenfallet som sådant ser ut att ha försvunnit. De starkaste stormvindarna rår emellertid inte på Skógafoss, som, med en bredd på 25 meter, är alltför mäktigt.

Därutöver ligger många grottor i området undir Eyafjöllum (under Öfjället). Den mest kända är Paradísarehellir (Paradisgrottan). Den ska ha utgjort bakgrunden till en spännande kärlekshistoria på 1800-talet. Några andra grottor har använts som tingsplatser.

Emellan Eyjafjallajökull och Tindfjallajökull finns Þórsmörk-dalen, som omges av tre jöklar. Dalen sluts av Mýrdalsjökull.

Vid de senaste utbrotten på 1600- och 1800-talen (bland annat 1612) lade man märke till, att Mýrdalsjökull hade utbrott samtidigt. Man anade alltså att det fanns ett sammanband emellan de bägge vulkanerna. I Fimmvörðuháls (De fem stenmännens bergsrygg), passet emellan Eyjafjallajökull och Mýrdalsjökull, har viss seismisk aktivitet kunnat fastställas under de senaste åren. Talrika jordbävningar och markrörelser gör att man kan dra slutsatsen, att de båda vulkanerna kan få utbrott närsomhelst.

Källa

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 25 februari 2008.

Koordinater: 63°38′N 19°36′V / 63.633, -19.6

Personliga verktyg