Eugen Hultzsch
Från Rilpedia
Texten från svenska Wikipedia
Eugen Hultzsch [ho'l-], tysk sanskritist, född 1857 i Dresden, död 1927, var privatdocent i Wien 1882-1886, fick sedan anställning i Indien och samlade på en sex månaders resa i norra Indien 1884-1885 handskrifter och inskrifter i stor myckenhet samt var 1886-1903 anställd som officiell epigrafiker ("government epigraphist") för "Madras presidency".
1903 kallades kan till Pischels efterträdare som ordinarie professor i sanskrit i Halle. Av skrifter må nämnas
- Prolegomena zu Vasantaraja's Shakuna (1879),
- The Band-hayanad-harmachastra (1884),
- South-Indian inscriptions (3 bd, 1890-1903),
- Reports on sanskrit manuscripts in Southern India n:r 1-3 (1895-1905),
- Parijatamanjari (1906),
- Anandahhatta's Tarkasamgraha (1907).
Hultzsch har utgivit "Epigraphia Indica", M III-VIII (1894-1906).
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
