Erik Gabriel von Rosén
Från Rilpedia
Erik Gabriel von Rosén, född 2 maj 1775 i Stockholm, död 10 september 1866. Rosén var utbildad jurist, från 1802 hovrättsassessor, från 1815 hovrättsråd, 1825 justitieråd och från 1836 president i Svea hovrätt, vilket han förblev tills han drog sig tillbaka vid 70 års ålder. Adlad 1816 och upphöjd till friherre 1843.
Vid sidan av sin karriär som ämbetsman var han självlärd organist och behärskade redan vid tjugotvå års ålder instrumentet så väl att han fick tjänsten som organist i Klara kyrka. På höjden av sin bana var han organist i flera av Stockholms kyrkor, och även efter att han lämnat de officiella organistbefattningarna då hans ämbete efter 1825 tog alltmer tid, spelade han gärna vid gudstjänstena. Han betraktades som Sveriges främsta organist på sin tid, och var också väl insatt i instrumentets uppbyggnad; han konstruerade två helt nya typer av kabinettsorgel. 1835-60 var han preses i Musikaliska Akademien där han blivit invald 1814. Han komponerade ett flertal psalmer och finns representerad i 1986 års psalmbok med tonsättningen av en psalm (nr 552)
Psalmer
- Jag om en konung sjunga vill (1921 nr 508) tonsatt okänt datum och samma som:
-
- Hell, konung! Säll och lyckosam (1819 nr 300)
- O Jesus Krist, i dig förvisst (1986 nr 552) tonsatt 1832
|
||||||||
