Erik Brate
Från Rilpedia
Erik Brate, född 13 juni 1857 i Norberg, Västmanlands län, död 1924 i Stockholm, var en svensk språkforskare och runkännare. Han gifte sig 1887 med målarinnan Fanny Brate.
Brate blev student i Uppsala 1876, studerade forngermanska språk och sanskrit vid universitetet i Strassburg 1882-1883, promoverades till filosofie doktor i Uppsala 1884 och blev samma år docent i forngermanska språk. Sedan han förestått professuren i svenska språket 1885-1887, utnämndes han 1887 till lektor i modersmålet ock tyska språket vid Södermalms högre allmänna läroverk i Stockholm. Han blev 1904 ledamot av Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.