Från Rilpedia

Erich Kempka, född 16 september 1910 i Oberhausen, död 24 januari 1975 i Freiburg, var Adolf Hitlers personlige chaufför från 1936. Han var SS-Obersturmbannführer.

Kempka utbildade sig till elektromekaniker och arbetade som mekaniker för motortillverkaren DKW. Han anslöt sig till NSDAP och SS den 1 april 1930 och arbetade därefter som chaufför i Essens partidistrikts administration. Kempka överfördes i februari 1932 till Hitlers personliga livvaktsstyrka som Hitlers andre chaufför, var Hitlers personlige chaufför från 1936 efter förste chauffören Julius Schrecks död. Kempka var chef för Rikskansliets bilpark som vid 1945 bestod av över 40 fordon och 60 chaufförer och mekaniker.

Kempka ombesörjde tillsammans med Hitlers personlige adjutant Otto Günsche brännandet av Hitlers och Eva Brauns lik efter deras gemensamma självmord i Führerbunkern den 30 april 1945. Kempka deltog i det stora utbrytningsförsöket från Rikskansliets underjordiska bunkrar natten till den 1 maj 1945 och lyckades nå Berchtesgaden i Bayern. Han arresterades av amerikanska armén den 20 juni 1945 och hölls i fängsligt förvar till den 9 oktober 1947.

Han levde senare i München och på andra platser i Västtyskland till sin död 1975.