Från Rilpedia

Enlevering, ett idag föråldrat uttryck, innebärande bortförande av kvinna i uppsåt att förmå henne till giftermål eller otukt.

Dithörande förbrytelser var tidigare i den svenska strafflagen liksom i åtskilliga utländska upptagna i kapitlet om brott emot annans frihet, varav strängt taget borde följa, att straff tillämpades endast i sådana fall, då kvinnan ej samtyckt till bortförandet. Därförutom var emellertid straff stadgat för vissa fall, då kvinnan varit med om saken, nämligen

1. om kvinnan ej fyllt femton år och bortförandet skedde utan samtycke av hennes målsman,
2. om kvinnan var omyndig och bortfördes från fader eller moder eller dem, som var i deras ställe, samt
3. då någon bortförde gift kvinna från hennes man i uppsåt att förmå henne till otukt.

Straffet för det svåraste fallet av enlevering, nämligen då bortförandet skett mot kvinnans vilja, var straffarbete. Om den, som gjort sig skyldig till enlevering eller varit delaktig däri, gift sig med kvinnan, fick åtal ej äga rum, såvida ej blivit dömt till återgång av giftermålet. Vissa utländska strafflagar upptog enlevering bland sedlighetsbrotten.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).