Från Rilpedia

Axel Emil Mårten Ericsson, född 31 juli 1871 i Tystberga, Södermanlands län, död 4 april 1938 i Stockholm, var en svensk ämbetsman och konsultativt statsråd 1917 samt 1920-1921.

Ericsson avlade 1895 filosofie kandidat- och 1898 kansliexamen i Uppsala, avancerade inom Generalpoststyrelsen (där han 1896 antagits till e. o. tjänsteman) till sekreterare (1909), förordnades 1914 och utnämndes 1916 till expeditionschef i Ecklesiastikdepartementet samt blev 1917 kansliråd i Justitiedepartementet.

Ericsson var konsultativt statsråd 30 mars-19 oktober 1917 (i Swartz ministär) och 26 oktober 1920-4 oktober 1921 (i De Geers, senare von Sydows ministär). 1911-12 och återigen från 1918 var han ledamot av löneregleringskommittén, han var även ordförande-suppleant i kommunikationsverkens lönenämnd (från 1919) och ordförande i försvarsväsendets och allmänna civilförvaltningens lönenämnder (från 1921). Var generaldirektör för Statskontoret 1930-36.

Källla

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Axel Emil Mårten Ericsson, 1904–1926 ^(Not).