Från Rilpedia

Emil Algot Holmgren, född 14 maj 1866 i Stockholm, död 22 oktober 1922 därstädes, läkare, professor.

Holmgren blev student 1886, medicine kandidat 1893, medicine licentiat 1898 och medicine doktor 1899 samt samma år docent, 1901 e.o. professor i histologi vid Karolinska institutet samt 1910 ordinarie professor i histologi vid nämnda institut.

Redan som student offentliggjorde Holmgren flera avhandlingar i zoologi och anatomi, såsom Bidrag till kännedomen om de skandinaviska fåglarnes osteologi (1891), Om körtelinnervationer och körtelkapellarer hos lepidopterlarver (1893), Studier öfver hudens och de körtelartade hudorganens morfologi hos skandinaviska lepidopterlarver (1895). Sedan han 1899 utgav doktorsavhandlingen Zur Kenntnis der Spinalganglienzellen von Lophius piscatorius, ägnade han sin stora arbetsförmåga åt histologin och utförde inom densamma många och betydande undersökningar, bland vilka märks Studien in der feineren Anatomie der Nervenzellen (1900), Beiträge zur Morphologie der Zelle (1901, 1904), Weiteres über das Trophospongium der Nervenzellen (1902), Ueber die Trophospongien der quergestreiften Muskelfasern (1907), Ueber die sarkoplasmakörner quergestreifter Muskelfasern (1907). Vidare kan särskilt nämnas Lärobok i histologi (med 742 originalmikrofotografier, 1920), ett i sitt slag enastående arbete. Han tecknade eller målade även konstnärligt väggplanscher till sina föreläsningar.

På sin 50-årsdag hedrades Holmgren med en vetenskaplig festskrift med 26 uppsatser av 30 kollegor och lärjungar. Han blev ledamot av Vetenskapsakademien 1914. För Nordisk familjebok skrev han ett stort antal artiklar, flera med av honom tecknade figurer. Han var även musikaliskt begåvad, tidigt skolad kompositör även av kammarmusik.

Källa

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).