Stamcell

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Embryonala stamceller)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Embryonala stamceller från en mus som färgats.
Fil:Mänskliga embryonala stamceller.jpg
Mänskliga embryonala stamceller som tillväxer på ett lager av fibroblaster från mus.

Stamceller är omogna celler som finns i alla flercelliga organismer. Stamceller har två egenskaper som utmärker dem från andra celltyper. Dels kan stamceller genomgå ett obegränsat antal celldelningar (mitoser), dessutom har stamceller förmågan att mogna (differentiera) till flera celltyper. Grunden för forskning kring mänskliga stamceller lades av de kanadensiska forskarna Ernest McCulloch och James Till under 1960-talet.

Stamceller brukar ofta delas upp i tre grupper: adulta stamceller hos den fullvuxna individen, embryonala stamceller och stamceller från navelsträngen. I embryot som utvecklas ger stamceller upphov till alla vävnader i det blivande fostret. I vuxna individer utgör stamceller ett reparationssystem för att ersätta skadade celler. Eftersom stamceller har potential att mogna ut till specialiserade celltyper finns stora förhoppningar om deras medicinska roll.

Innehåll

Egenskaper hos stamceller

Definierande egenskaper

Två egenskaper definierar stamcellen:

  • Oändlig potential till celldelningar och samtidigt behålla dottercellerna odifferentierade
  • Kapacitet att mogna ut till en eller flera olika celltyper

Potens

Potensgraden anger till vilken grad stamcellen kan differentiera.

  • Totipotenta stamceller är de allra tidigaste cellerna i embryot, vilka har förmågan att bilda vilken celltyp som helst i den vuxna organismen.
  • Multipotenta stamceller ger enbart upphov till en närbesläktad familj av celler, t ex hematopoetiska celler blir blodceller.
  • Unipotenta stamceller kan endast ge upphov till en enda differentierad celltyp.

Adulta stamceller

Adulta stamceller kallas de stamceller som finns i den färdigutvecklade vuxna organismen. Adulta stamceller är svåra att påvisa och antalet är mycket litet. Adulta stamceller finns i flera vävnadstyper, varav de flesta adulta stamceller är multipotenta och har därmed förutbestämd differentieringspotential.

Exempel på vävnader med adulta stamceller är benmärgen men även i mer begränsad omfattning i hjärnan.

Politik & forskning

Användandet av stamceller är politiskt kontroversiellt i många länder, då den viktigaste källan för humana stamceller är aborterade foster.

Från och med april 2005 är det i Sverige tillåtet att forska på befruktade ägg för att bota svåra sjukdomar. Tidigare har detta enbart varit tillåtet för att förbättra metoderna för provrörsbefruktningar. Lagen tillåter numera även skapandet av stamceller genom så kallad somatisk cellkärnöverföring. Överföringen innebär att kärnan i ett obefruktat ägg tas bort och ersätts med kärnan från en kroppscell från en annan människa. Både forskning på befruktade ägg och somatisk cellkärnöverföring ska dock först godkännas vid en etisk prövning.

Storbritannien var först i Europa med att i lag tillåta att embryon framställs för forskningsändamål. Vissa EU-länder är väldigt restriktiva till embryoforskning och tillåter inte stamcellsforskning ens på överblivna provrörsembryon. Däremot har Finland, Italien, Nederländerna och Storbritannien regler som liknar de svenska. Utanför Europa tillåts framställning av embryon för stamcellsforskning inklusive terapeutisk kloning bland annat i Japan. Även i Singapore och Kina uppges friheten vara stor. I USA har president Bush förbjudit all forskning på stamceller som inte görs på redan framtagna stamcellslinjer, dock har Obama nu tillåtit det. Delstaten Kalifornien röstade dock för en satsning på stamcellsforskning, och där bygger man nu upp ett institut för stamcellsforskning.

Forskning på stamceller aktualiserar grundläggande etiska frågeställningar. Frågeställningar som kan bli aktuella inom stamcellsforskningen beror bland annat på varifrån stamcellerna hämtas, syftet med forskningen och vem som får ta del av kunskaperna.

Argument för forskningen är främst de kunskapsvinster som direkt eller indirekt kan rädda liv eller bidra till att förbättra livskvaliteten hos många. Argument emot är eventuellt missbruk som till exempel handel med embryon eller orättvisor när det gäller vem som ska få ta del av behandlingen.

Personliga verktyg