Ekonomisk geografi
Från Rilpedia
Ekonomisk geografi är studier av ekonomiska aktiviteter kopplade till lokalisering, distribution och rumslig organisation. Ekonomisk geografi behandlar bland annat ekonomiska, rumsliga och könsmässiga perspektiv på näringslivsomvandling, arbetslivsförändring och regional utveckling. Detta sker bland annat genom studier av transporter, jordbruk och industrilokalisering.
Ekonomiskgeografiska studiefält
Ekonomisk geografi avser studiet av de bakomliggande strukturer som styr ekonomins geografiska organisering. Dessa strukturer är många och varierar i tid och rum. Bland dessa strukturer kan särskilt följande faktorer sägas ha inverkan: branschstruktur, marknadsstruktur, formella och informella institutioner, historisk utveckling och inte minst teknologisk utveckling. Nyligen har den ekonomiska geografin allt mer kretsat kring diskussionen av den geografiska koncentrationen av aktiviteter. Exempel på detta är regionala och nationella specialiseringar inom vissa specifika branscher; Silicon Valley inom IT eller bioteknik i Uppsala. Samtidigt pågår en spridning av ekonomisk aktiviteter genom ökade flöden av information, varor och tjänster över stora geografiska områden. Dessa processer är båda en följd av globaliseringen - den förändrade ekonomiska geografin i världen.
Globaliseringen förändrar den geografiska organisationen av produktion, företagande, institutioner, marknader osv. Detta skapar i sin tur förändrade förhållanden för samhällen och människor. Den förändrade ekonomiska geografin får till följd att exempelvis tidigare existerande maktstrukturer, rika och fattiga länder, förändras. En viktig problemställning blir därför att utreda hur samhällen förhåller sig till de pågående förändringarna.
Regioner, särskilt storstadregioner, har en nyckelfunktion för utvecklingen av konkurrenskraftiga ekonomier och därmed samhälleliga välfärdssystem. En viktig problemställning för den ekonomiska geografin är därför studiet av urbana och regionala ekonomins organisation. Vanliga studiefält är industriella agglomerationer, arbetskraftens rörlighet, informationsflöden och innovationssystem.
Ekonomisk geografi har beröringspunkter med andra akademiska discipliner, exempelvis internationell ekonomi, nationalekonomi, ekonomisk sociologi, urbana studier,