Från Rilpedia

Edvard Julius Breitholtz, född 1830 i Stockholm, död 1912 i Stockholm, svensk militär.

Breitholtz inledde sin militära bana som kadett vid Karlberg 1847, blev officer vid Svea artilleriregemente i Stockholm 1851 och utnämndes efter sin broder Claes Gustaf Breitholtz (1828-1885) till överste och chef för regementet. Edvard Julius Breitholtz blev ledamot av krigsvetenskapsakademien 1886, övervar på offentligt uppdrag de ryska höstmanövrerna samma år och var ledamot av krigshovrätten 1886-1890.

Han utnämndes 1890 till generalmajor i armén, generalfälttygmästare och chef för artilleriet. Som sådan verkade han till 1898, då han utnämndes till generallöjtnant i armén, tog avsked men kvarstod som generallöjtnant i generalitetets reserv till 1908.

Breitholtz var ledamot av ett flertal kommittéer och kommissioner såsom försöken med räfflade kanoner 1861-1863, försök med infanterigevär 1864-66, artillerikommittén 1875 och krigsundervisningskommissionen 1885. Breitholtz genomförde en rad förbättringar av artilleriet och armén, bl.a. införandet av mausergeväret som standardbeväpning i armén 1896. [5] - Gift 1859 med Maria Fredrika Jacobina "Jaquette" Odelberg (1838-1922).

Källa

• Boethius, Bertil (red), Svenskt biografiskt lexikon, Bd 6, Stockholm 1926.
• Kleberg, Johan, Arméförvaltningen, Biografiska anteckningar, Svenska ämbetsverk Del II, Stockholm 1936.
• Wennerström, Thorsten, Kungl. Krigsakademien och Kungl. Krigsskolan åren 1792-1935, Stockholm 1936.
• Hulthander, Carl, Biografiska anteckningar från Carlberg 1792-1892, Norrköping 1892.
• Svensk uppslagsbok, Malmö 1934.
• Elgenstierna, Gustaf, Svenska adelns ättartavlor, del I, Stockholm 1925.