Från Rilpedia

Breitholtz, svensk adlig ätt, som f.n. består av omkring 190 personer, förutom i Sverige boende även i Finland, England, USA och Australien. Släktens historia börjar i 1200-talets Visby, dit stamfadern kom sannolikt på 1230-talet, möjligen från Danmark eller Västsverige, enligt traditionen dock ursprungligen av saxisk härkomst. Släktledningen är säker först med stamfadern Marquard Bretholt (c.1400-1477), köpman i tyska Hansan, borgmästare i Reval/Tallinn och slutligen birgittinermunk.

Ätten kom under svensk överhöghet 1561 med diplomaten Jasper Breitholt, tillhörde 1624 Livlands ridderskap, inkom 1637 från Reval/Tallinn till det egentliga Sverige och fick 1650 svenskt adelsskap med generalmajoren Claes Breitholtz (1620-1706). Ätten introducerades på Sveriges Riddarhus 1650 som adlig ätt nr 484 och uppflyttades i riddareklassen 1778.

Vapensköld enligt 1650 års adelsbrev: ”En fördeelt Sköldh, den öfre deelen blå, och den nidre rödh, deruthi står een Enhorn aff hwijt färga, widh een grön lindh;"

Några medlemmar av ätten

• Jasper Breitholt (c.1500-1566)
• Claes Breitholtz (1620-1706)
• Carl Breitholtz (c.1655-1717)
• Claes Breitholtz IV (1743-1812)
• Berndt Julius von Breitholtz (1786-1863)
• Claes Josef Breitholtz (1788-1834)
• Edvard Julius Breitholtz (1830-1912)
• Metta Breitholtz, grevinna von Rosen (1903-1984)
• Ernst Breitholtz
• Lennart Breitholtz
• Björn Breitholtz

Källor

• Anders Breitholtz, Ätten Breitholtz - från Hansatid till stormaktstid (ISBN nr 91-630-6395-6), Tierp 1998.
• Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättarlavlor, Bd I, Stockholm 1925 ff.