Groznyj
Från Rilpedia
Groznyj (ryska: Грозный; tjetjenska: Соьлж-ГӀала, Sölzj-Ghala, eller Джохар-ГIала, Dzjochar-Ghala) är huvudstaden i Tjetjenien i södra Ryssland. Staden har 226 101[1] invånare (1 januari 2008) och är belägen vid floden Sunzja, vid Stora Kaukasus norra utlöpare.
Innehåll |
Historia
Innan krigen
Groznyj grundades 1818, som del av det kaukasiska kriget, av general Aleksej Jermolov, såsom ett av flera ryska fort längs Sunzja. Själva orten grundades vid fortet av terekkossacker. Groznyj, vars namn på ryska betyder ungefär "förskräcklig" (jämför Ivan den förskräcklige), som 1870 fick stadsrättigheter, var en mindre utpost fram till dess att kommersiell oljeproduktion tog fart 1883, vilket blev början på en snabb utveckling av staden, som blev centrum för oljeindustrin i ett större område, med raffinaderier, kemisk industri och annan verksamhet relaterad till olje- och naturgasproduktionen. Produktionen i staden nådde sin topp 1932, då oljefälten vid Groznyj svarade för en tredjedel av den totala sovjetiska oljeproduktionen. Ett universitet grundades i staden 1972.
Staden under de tjetjenska krigen
Groznyj drabbades svårt av striderna under både det första tjetjenska kriget och det andra tjetjenska kriget. År 1992 hade staden omkring 480 000 invånare, men efter de två krigen och mer än tio år av oroligheter har befolkningen halverats. Stadens olje- och naturgasindustri och stora delar av dess infrastruktur ligger idag i ruiner, i likhet med det mesta av Tjetjeniens ekonomi.
Ryska styrkor invaderade Groznyj i december 1994 under det första kriget, och intog staden i mars 1995, efter hårda strider som lade stora delar av den i ruiner. De tjetjenska styrkorna förde ett gerillakrig med bas i de närliggande bergen, och tvingade de ryska styrkorna att dra sig tillbaka 1996. Då det andra kriget bröt ut 1999 inledde den ryska armén återigen en offensiv mot staden, som föll i februari 2000 och har varit under rysk kontroll sedan dess. Den ryskstödda regeringen i Tjetjenien har sitt säte i Groznyj. Regeringsbyggnaden utsattes den 27 december 2002 för ett bombattentat.
Efter Dzjochar Dudajevs död 1996 kom tjetjenska separatister att kalla staden Dzjochar-Ghala. Den 14 december 2005 beslutade den tjetjenska nationalförsamlingen enhälligt att byta namn på staden till Achmat-Ghala, efter den förre presidenten Achmat Kadyrov, som dödades i staden den 9 maj 2004. Kritiker menar att detta är en del av uppbyggandet av en personkult runt familjen Kadyrov, som förutom den förre presidenten även inbegriper dennes son, den nuvarande presidenten Ramzan Kadyrov. För att träda i kraft hade namnbytet behövt godkännas av de ryska myndigheterna, till vilket Rysslands president Vladimir Putin svarat nekande; även Ramzan Kadyrov har avvisat förslaget.
En återuppbyggnadsplan för Groznyj och Tjetjenien i helhet över en 30-årsperiod har antagits av den ryska regeringen. Under 2006 har återuppbyggnaden av staden kommit igång, och dess nya flygplats kunde invigas i oktober det året. Många av stadens invånare bor dock fortfarande i hus som delvis förstörts under krigen.
Stadens administrativa områden
Groznyj är indelad i fyra stadsdistrikt:
| Stadsdistrikt | Invånarantal 9 oktober 2002[2] | Invånarantal 1 januari 2008[1] |
|---|---|---|
| Leninskij | 55 311 | 60 465 |
| Oktiabrskij | 50 930 | 54 430 |
| Staropromyslovskij | 53 395 | 55 102 |
| Zavodskoj | 51 084 | 56 104 |
| TOTALT | 210 720 | 226 101 |
Som jämförelse hade Groznyj 399 688[3] invånare vid folkräkningen 1989, innan kriget bröt ut.
Källor
- ↑ 1,0 1,1 Publikation Tjislennost naselenija rossijskoj federatsii, po gorodam, poselkam gorodskogo tipa i rajonam, na 1 janvarja 2008 goda (utgiven av ROSSTAT), invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2008.
- ↑ Vserossijskaja perepis naselenija 2002 goda , invånarantal för Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 9 oktober 2002. (excelfil)
- ↑ City Population, Russia: Južnyj Federal'nyj Okrug , invånarantal för städer i södra Ryssland.
