Från Rilpedia

Dynast (fr. gr.) betecknade i Grekland över huvud en härskare eller maktinnehavare utan hänsyn till väldets art eller omfång.

Stundom betecknade man därmed i inskränktare mening härskare (lat. regulus) över så litet område, att de ej skäligen kunde kallas kungar. Det kunde användas även om ett flertal av personer, som egenmäktigt förde styrelsen inom ett samhälle, enligt Aristoteles särskilt i det fall, att sönerna med arvsrätt efterträdde sina fäder i regeringen. Under medeltiden förstods med dynast en härskare i allmänhet, utan avseende på storleken av hans område, således lika väl en kung som en baron. (I Tyskland nyttjades ordet dock endast om de herrar, vilka icke kommit i åtnjutande av fullständig Landeshoheit, d.v.s. alla kejserliga höghetsrättigheter inom området. Sedan 1400-talet antog dessa dynaster grevetitel.) Ordet (som sällan begagnats av svenska författare) brukas nu i betydelsen av regent, hövding.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).